Tandreglering och övriga kroppen

En aspekt av tänder och käkar som intresserar och fascinerar många är hur de påverkar vår övriga hälsa. På grund av att vi moderna människor inte lever som vi är menade att göra får vi olika besvär som förbryllar både tandläkare och läkare. De tandreglerare som har ett holistiskt perspektiv påpekar allt oftare att kraniets form ligger till grund för hur övriga skelettet växer. Enligt deras teorier skulle käkarna alltså kunna påverka resten av kroppen. Att bara ha tandställning för att få raka tänder anser de är rätt så meningslöst.

Jag ser ibland kommentarer här på bloggen som snuddar vid detta sätt att tänka och bestämde mig därför för att dedicera ett inlägg till ämnet (kanske blir det rent av fler i framtiden).

På hemsidan Growth Orthodontics som tillhör en functional orthodontist på Nya Zealand kan man läsa om just detta. Där skrivs det att många gör misstaget att tro att allt är lugnt så länge tänderna är raka och inte gör ont. Man missar att knakande käkleder, dålig hållning, ryggont, huvudvärk och kronisk trötthet kan ha med kraniets växt och bettfel att göra. Dagens människor lever visserligen längre, men hur skröpliga är inte många av oss redan i unga år?

De skriver att många har problemet med en underkäke som sitter för långt bak. Underkäken sitter fast med ett sorts gångjärn, nämligen den så viktiga käkleden. Den består av en liten håla och ett klot med en disk ovanpå. Disken funkar som en stötdämpare. Om underkäken är i fel läge kan det hända att det lilla klotet hamnar bakom disken. När det händer kan man höra knakande, smällande, krasande eller klickande ljud från käkleden (själv hör jag ibland ett ljud som påminner om det då man trampar på en torr kvist i skogen). Munnen ska kunna öppnas 55 cm utan problem och helt rakt utan att käken rör sig mer åt det ena eller andra hållet. (Enligt den nämnda kliniken - vissa nämner andra riktlinjer såsom att minst tre fingrar ovanpå varandra ska få plats när man öppnar munnen.) Dessutom bör käken vara helt ljudlös. Smärta brukar inte uppkomma förrän det gått ganska långt.

Growth Orthodontics påstår även att vissa beteendestörningar såsom ADHD kan bero på att nerver i hjärnan kläms åt när skallen inte är i balans, dvs. benen trycker på. Det är inte ovanligt idag att människor måste ta starka mediciner för att fungera normalt.

Hur påverkar då käkarnas position vår hållning? Jo, bettet bör vara i rätt vinkel gentemot gravitationens axel och parallellt med övriga delar av kroppen. Om skelettets alla delar är i balans med en tänkt horisontell linje och inbördes så blir fördelningen jämn och kroppen blir stark och frisk.

Andningen sedan är också en av kroppens huvudfunktioner. Om överkäken är för liten påverkas även passagen till näsan. En bakåttryckt underkäke stänger för lufttillförseln. Ett sätt att få mera luft är att böja huvudet framåt (prova själva, ni som har andningssvårigheter, detta är samma princip som vid hjärt- lungräddning). Resten av kroppen måste anpassa sig för att vi inte ska bli framtunga och ramla. Ryggraden blir krökt, axlarna blir rundade och bäckenet förflyttas framåt. Detta kan till slut leda till problem med ländryggen, bröstryggen och nacken samt huvudet.

Det påstås också på flera hemsidor tillhörande andra TMJ-experter att ett bett som är felaktigt inte kan ge nog med muskelstöd för att tugga, stänga munnen och svälja. Vi sväljer ca 2500 gånger per dag och tänderna nuddar då varandra i ett sorts ”bett”. Musklerna tvingas vid bettfel i en ansträngd position. Ett dåligt bett gör alltså att musklerna får jobba alldeles för mycket vid munnens olika funktioner. När musklerna blir uttröttade kan smärtan röra sig ner mot nacken, axlarna, ryggen och ibland ut i armarna. Ett perfekt bett är när musklerna i ansiktet, käken och nacken vid vila är så avslappnade som möjligt, då kan kroppen också fungera som mest effektivt. Ju färre muskler vi måste anstränga i onödan, desto mer energi blir över. På så sätt uppnår vi också optimal balans, styrka och rörelserna blir mer flexibla och mindre stela. Vi orkar mer, såväl fysiskt som mentalt.     

För att få ett hum om hur hållningen och bettet är relaterade till varandra kan man göra ett experiment där man böjer huvudet framåt och biter ihop och sedan böjer huvudet bakåt och biter ihop. Notera skillnaden. Testa sedan att sitta med typisk gamnacke (som man ofta gör framför datorn). För min egen del kan jag då känna att jag både kan andas bättre och det blir även mer bekvämt att bita ihop (det är aldrig bekvämt om jag sitter med bra hållning). Jag har under hela min uppväxt känt att jag liksom inte orkat hålla upp ryggen men vet inte om det har mest med andningen eller musklerna att göra. Kanske är det en kombination?

Tandreglering, tandställning och tandvård över huvud taget borde inte handla om enbart tänder. Som de skriver på Growth Orthodontics: Tänderna är en del av käkarna, käkarna är en del av huvudet, huvudet är en del av kroppen och om en av delarna hamnar i obalans kan det påverka de övriga. Ibland hittar man roten till ett besvär i en helt annan del av kroppen än där man kände av det först. Att bara bry sig om raka tänder är ganska galet när man tänker på vilket komplicerat system man har att göra med.

Däremot kanske man ska vara lite på sin vakt när man diskuterar med någon som tror att käkarna är roten till allt ont och att en korrigering vore lösningen på alla problem. Det är lätt att bli salig på sin egen tro. Sedan ska man vara medveten om att forskningen inte har kommit så väldigt långt när det gäller de här sakerna. Man skrapar förmodligen fortfarande på ytan till något som kommer att bli stort och allmänt känt i framtiden. När man letar efter den här typen av utövare är det lätt att falla för teorier om hur det borde vara och hur fantastiskt det skulle kunna bli efter behandling. Det gäller att alltid försöka ta reda på hur mycket av de fina orden som faktiskt kan levereras.

Fotograferat på en av Kulturhusets miniutställningar. (Klicka för att förstora.) Tänkvärt!