Tandreglering för vuxna med vidgning av gom

Jag minns en händelse från när jag var sju år. En jämnårig klasskamrat och jag pratade om mina tänder som redan då visade ett begynnande bettfel. Hon tittade upp i min mun och utbrast förvånat: "Oj, vilken hög gom du har! Min ser inte alls ut så där!"

Det som vid en snabb anblick konstaterades av en sjuåring negligerades av samtliga tandreglerare och andra experter jag besökte under de åtta år som följde fram tills att jag fick en helt bakvänd behandling (som jag absolut inte är ensam om). Vid sju års ålder hade det varit ganska lätt att ta tag i problemet med en gom som var för liten och hade fel form. Nu i vuxen ålder... hmm, inte så lätt längre!
 
Men vänta ett tag! Går det inte att förstora överkäken när man har växt klart? Har tåget gått för all framtid om man inte vill lägga sig under kniven? Ja, därom tvista de lärde - milt sagt!
 
Jag vet att jag redan har skrivit om det här förut men jag skulle vilja dela med mig av det jag hittat på senare tid. Sedan jag började mitt dykande i tandvårdsdjungeln har det börjat poppa upp nya bloggar, videos och sajter där folk skriver om sina behandlingar och visar upp sina resultat. Nu har det även dykt upp berättelser från missnöjda som gjort om tidigare utdragningar av tänder och räls genom att öppna upp gluggarna på nytt och sätta implantat.
 
Låt oss bara reda ut ett par viktiga saker först. Det finns två olika sorters expansion av överkäken. En i sidled och en i framåt-bakåtled. Den förra är ganska vida känd medan den senare är helt okänd av många. Ändå är det kanske framåtvidgningen som ger de allra mest fantastiska resultaten. Se alltså till att vara uppmärksamma på vad som egentligen skrivs på nätet så att ni inte förväxlar de två varianterna (ibland gör man nämligen båda och det händer till och med att man räknar ihop millimetrarna, förvirrande nog).
 
Vi börjar dock med att koncentrera oss på expansionen i sidled eftersom det är den mest omdebatterade.
 
Man skulle kunna säga att överkäksvidgning (eller "palate expansion" som det heter på engelska) är ett ganska vagt begrepp när man pratar om vuxna. Det knepiga är att amerikaner använder ordet "palate" väldigt brett. Egentligen betyder det gom, vilket alltså är suturen mitt uppe i munnen. Men när begreppet används slarvigt kan man även mena benet där tänderna sitter fast ("alveolar bone"). Det finns många tandläkare idag som menar på att man inte kan vidga själva suturen hos vuxna. En ännu mer inskränkt grupp anser att all sorts icke-operativ överkäksvidgning är fejk och att det bara är tänderna som tippas utåt. Men - och om någon tandläkare läser detta, rätta mig om jag har fel - hur kommer det sig då att många vuxna som gjort palate expansion i sidled har fått större kindben? Tyder inte det på en äkta suturvidgning? Det är även många vuxna som berättar om hur de kan andas bättre sedan gommen expanderades och att apparaturen börjat skava upptill när gomvalvet blivit lägre vilket skulle styrka teorin att det är just suturen som påverkats.

I en studie från år 2000 kom man fram till att alla ovan nämnda delar påverkades hos både vuxna och barn, men att siffrorna såg lite olika ut (bl.a. mer suturvidgning för barn). Dock ska man ha i åtanke att själva apparaturen, tiden man har apparaturen och hur snabbt man expanderar påverkar i allra högsta grad. I ovanstående studie användes en Haas expander vilket är en ganska klassisk expanderare och kanske inget man egentligen bör rekommendera till vuxna. Expansionen gjordes i snabb takt vilket man verkligen kan diskutera om det är så särskilt bra, oavsett ålder. (Studien har i och för sig några år på nacken och andra metoder används kanske i större utsträckning idag.) 
 

Läs mer omlångsam expansion här där ett gäng experter med erfarenhet inom området diskuterar.
Stabiliteten är en annan sak som skiljer sig åt mellan barn och vuxna. Även här är buden mycket olika. Vissa anser att icke-kirurgisk gomvidgning hos vuxna alltid är ytterst instabil, men ingen tycks riktigt kunna förklara varför. ALF-anhängarna skryter med att deras apparatur skapar en sådan balans att man så gott som aldrig återfaller. Det påstås att detta är p.g.a. att ALF:en gör så att alla ben i överkäken balanseras, men exakt vilka ben man pratar om är svårt att utläsa ur de rapporter som ligger på nätet. Ni som varit hos en ALF-ortodontist kan kanske fråga detta och berätta i kommentarsfältet?

En annan grupp som gått hos särdeles duktiga Damon braces-utövare påstår att "palate expansion" uppstått för dem med och det finns t.o.m. de som bestämt hävdar att hela deras käkstruktur omformats. 

När man vill göra om behandling med utdragningar och bakåtflyttning med räls för att återställa munnen i rätt skick, brukar den kanske viktigaste delen vara att expandera överkäken framåt (något som borde gjorts redan från början i de flesta fall). Även denna typ av expansion brukar gå bra att göra utan kirurgi.

Nu över till några patientberättelser som berättar om just denna reverserande behandling:

Amerikanska Carrie gjorde behandlingen som skämtsamt kallas "four on the floor orthodontics", dvs. fyra utdragna tänder och tandställning. Efter att ha drabbats av både TMD, sömnapné och förstört ansikte beslöt hon sig för att göra om behandlingen. I skrivande stund har det gått ett år och hon har behandlats med en helt vanlig överkäksvidgare (ej specifikt för vuxna).

Här är en länk till hennes Youtube-kanal där hon uppdaterar flitigt. Det är en mycket gladare Carrie vi får se ju längre fram i behandlingen hon kommer. Hon är rolig och omöjlig att inte tycka om och hon förklarar problematiken rörande ”extraction orthodontics” på ett väldigt pedagogiskt sätt. Läs också kommentarerna hon har fått på videoklippen – det är upprörande många som råkat ut för att sådan här traditionell tandreglering har gått fel.

Ta en titt på dessa före- och efterbilder på Carries tandreglering:

Före, mitt i behandlingen och fram till idag (hon är inte färdig ännu). Framifrån hade hon veck vid munnen och vid näsan och under ögonen. Dessa områden är nu mycket slätare och ja, det syns verkligen att kraniet fyller ut. Ansiktsformen är även något förändrad.

Hennes överkäke har fått en imponerande storlek och form och ganska stora gluggar har redan bildats där hon tänker sätta implantat efter de utdragna tänderna.

Hennes överläpp har åkt fram, kinderna har verkligen poppat ut och benet under huden på ansiktet ser helt enkelt mycket kraftigare ut. Hela ansiktet har kommit framåt skulle man kunna säga.

 

Det är verkligen kul att se så goda resultat! Det känns som en revansch för oss alla tycker jag och inger hopp!

En otroligt imponerande och inspirerande blogg är Claiming Power. Den skrivs av en ung kille från Michigan som ångrade sin tidigare behandling med utdragna tänder och tandställning. Efter att ha konsulterat åtta(!) functional orthodontists hittade han slutligen en som kunde "ändra tillbaka" behandlingen och göra om allt på rätt sätt. Rekommenderade inlägg:
It's important to ask for what you want och Progress report on palate expansion, men läs gärna hela bloggen.

Här kan ni se en videomorphning på hur man öppnar upp gluggar med hjälp av främst framåtexpansion.

 

Den här herrn återföll, som så många andra, efter tidigare felaktig behandling och beslöt sig för att på äldre dar expandera över- och underkäken både i sidled och framåt (dock utan att göra implantat). En mycket intressant och trevlig blogg!  

Som ni ser finns det massor av hopp även om man är vuxen och vill genomgå tandreglering där man vidgar sin gom utan operation. Det finns många, många fler bloggar, forum och videos där ute. Vi lever i en mycket spännande era och kan alla tacka vår lyckliga stjärna för att vi har Internet där vi kan följa varandra och utbyta erfarenheter (det gäller även ni som kommenterar här på min blogg)!

Hitta bra tandreglerare

Ända sedan jag startade den här bloggen har jag fått mail varje vecka från folk som är missnöjda med sin tandreglering. Många mail handlar också om att man redan varit hos tandreglerare eller käkkirurg men inte känner sig tillfredsställd angående den information man fått. Någonting känns logiskt fel, man får inte ihop principerna och man oroar sig för vad som kommer att hända om man tillåter något som verkar konstigt att appliceras på ens besvär. Detta är ett hett ämne och ska inte underskattas!

Jag har därför beslutat mig för att skriva en liten text om vad jag letar efter hos en tandreglerare (eller käkkirurg för den delen) och vilka utövare jag skulle välja och inte. Jag har några frågor som jag kan ställa för att få reda på var kliniken står och dessa tänkte jag nu dela med mig av. Observera att detta bygger på vad just jag har läst (dock har jag ägnat flera hundra timmar åt att researcha), de patienter jag har talat med och intervjuat (både sådana vars behandling gått fel och sådana som fått, i min mening, ”rätt” hjälp) samt samtal med de tandläkare och kirurger jag själv har pratat med och undersökts av. Jag vill påpeka att jag är ganska petig med vem jag skulle gå till, men det beror på att jag anser att kroppen är det viktigaste vi har. När vi väljer behandling måste vi vara så säkra som vi någonsin kan bli på att vi är i goda händer och hos någon som förstår hela problematiken, inte bara små detaljer av den.

Ett ord först om min syn på detta med traditionell tandreglering jämfört med ”functional” (finns ännu inget svenskt ord). Om vi nämner att vi vill testa att expandera överkäken i stället för att dra ut tänder för en svensk tandreglerare så kommer vi kanske att få ett svar att det inte är möjligt. Varför detta svar kommer upp i Sverige vet jag inte, i USA är detta numera standard (åtminstone för unga). Kanske beror det på bristande kunskap och erfarenhet eller så använder vi annan apparatur här. Dock vill jag påpeka att jag inte förespråkar att enbart expandera tandbågar! För det första eftersom det inte är så enkelt att problemet är löst då. För det andra för att jag tycker att det kan vara en onödigt grym metod mot patienten om viss vanlig apparatur används (t.ex. RPE). Och för det tredje för att jag inte tror på fast apparatur som ”håller fast” alltsammans medan den endast expanderar i sidled. Jag vill gärna gå ett steg till, nämligen propagera för att även expandera överkäken framåt och att då använda redskap som jobbar i enlighet med kroppens egna mekanismer. Problemet är bara, har jag förstått via era mail, att svenska tandreglerare nätt och jämnt ens kommit dit USA är idag. Att rakt av bara expandera är till och med det främmande för dem. Därför kanske mitt extra steg kan te sig väldigt förvirrande. Detta är också anledningen till varför jag kan bli lite tjatig här på bloggen och mest lägger fokus på ALF och Orthotropics. Hängde ni med?

Nu till min lista över hur man hittar en bra tandreglerare. (Återigen, detta är min lista och mina åsikter.):

·         Först och främst måste vi utreda om det här är en klinik som hängt med i debatten angående utdragning av tänder och bakåtflyttning jämfört med att expandera överkäken. Det här bör man ha tagit reda på innan man går på konsultation. Om jag fick svaret att ”ibland måste man helt enkelt dra ut tänder för att allting ska få plats” skulle jag utan diskussion, argumentation eller vidare frågor bara tacka för mig och leta vidare.

·         Har man problem med käkleden eller andning och kommer till en klinik som förespråkar tandreglering där käkar och tänder flyttas bakåt i behandlingen bör man dra öronen åt sig. Det gäller all typ av bakåtflyttning med headgear, räls, i kombination med utdragningar, apparatur som håller bak överkäken medan den tar fram underkäken osv.

·         Lockas inte av att något är gratis eller subventionerat. Att välja en gratis behandling som kanske är fel för dig kan leda till ännu större kostnader och besvär i framtiden. Jag har själv gjort det här misstaget. Samhället betalade 30.000 kronor för min behandling och nu kanske jag står inför valet att göra om alltihop för 150 – 200.000 kronor ur egen ficka.

·         Att folk som jobbar på kliniken är trevliga, har mångårig erfarenhet, lång utbildning och ger ett förtroendeingivande intryck räcker inte för att tacka ja. Jag har träffat några som jag gärna skulle tagit en kaffe med och som verkligen brann för sitt yrke. Men när de berättade om behandlingarna de rekommenderade fick jag mest lust att lägga benen på ryggen. Faktum är att du kan hitta en annan utövare med lika lång erfarenhet och lika lång utbildning som säger precis tvärt emot den förste. Därför måste man innan man bestämmer sig fundera över vilka grundläggande principer man själv tror på.

·         För er som undrar saker angående överbett och fått svaret att man kanske måste dra ut tänder och flytta tänderna i överkäken bakåt för att komma tillrätta med problemet. Ställ följande frågor:

1.       Är det inte underkäken som ska fram? Hur kommer det sig att de som käkopereras för överbett ofta får flytta fram underkäken?

2.       Är inte munnen för liten? Om vi drar ut tänder kommer den väl att bli ännu mindre? Är det verkligen rätt? (Dvs. käkarna är underutvecklade. Överkäken har i de allra flesta fall inte växt sig för stor och utstående, den har blivit för smal vilket hindrat underkäken att komma fram. Utdragning gör den ännu smalare. Att tänderna ”står ut” är oftast bara en synvilla.)

·         Går det inte att hitta någon just nu som verkar vettig? Gör då inte misstaget att välja en behandling bara för behandlingens skull. Det är bättre att avstå och avvakta än att det blir fel. Man ska absolut inte ha bråttom när man funderar över sådana här saker. Kliniker som vill skynda på ens beslut ska man nog undvika.

·         Problem som rör käkar, ansikte, tänder, kranium och käkled är otroligt viktiga saker som kan påverka många delar av vårt liv! Därför vill vi komma till utövare som till fullo förstår detta. Vi vill inte att våra besvär ska negligeras eller anses som överdrivna. Stå på dig och tro inte för en sekund att det här inte är allvar!

·         Har du blivit rekommenderad av en kompis att gå till en viss tandreglerare, bedöm då inte av kompisens raka tänder hur resultatet blev. Titta i stället på tandbågens form (ska vara stor och rundad som ett U) och ansiktet, särskilt profilen. Om en patient efter behandling ser ut som något i den här stilen:

Så skulle jag säga att behandlingen antingen inte har varit lyckad eller att inget har gjorts för att lösa det verkliga problemet. (Då bilden är tagen från Orthotropics’ hemsida utgick jag från att personen den föreställer har gett sitt medgivande.)

Kom ihåg att precis alla tandreglerare kan åstadkomma raka tänder som passar ihop. Men det är ingenting att lockas av. Jag skulle välja någon som kan göra detta utan att förstöra ansikte, andning och käkled – och som i stället förbättrar alla dessa saker.

Lycka till!

(Med reservation för att listan kan komma att uppdateras.)

Ger tandreglering ett vackert leende?

Det pratas ofta om Hollywoodleende eller filmstjärneleende och dessa begrepp har blivit säljande termer när man försöker övertyga människor om att de ska fixa sina tänder. Men hur definierar vi egentligen ett vackert leendet? Raka, vita tänder och that’s it, eller? Låt oss ta en närmare titt ur ett mer modernt estetiskt perspektiv och även ur hälsosynpunkt.

Många tänker idag att raka tänder är något väldigt eftersträvansvärt, kanske rent av ett måste och är redo att genomgå långa, jobbiga och dyra behandlingar för att åstadkomma det. Inom traditionell tandreglering är just raka tänder målet och i ett stort antal fall ordinerar man utdragning av tänder för att alltsammans ska ”få plats” som man säger. Vad många patienter inte blir medvetna om förrän efter avslutad behandling är att javisst blev tänderna spikraka, men leendet blev smalt och stannade kanske vid hörntänderna. Det ser kanske inte ut som om man har så många tänder när man ler och svarta trekanter gapar tomma i mungiporna. Var det verkligen det som menades med filmstjärneleende? funderar många.

Vi tar mig som exempel. Titta på nedanstående bild av mina tänder och jämför med de supervackra skådespelerskorna Catherine Zeta-Jones och Lucy Liu. 

 

Ser ni skillnaden på formen på tandbågen? Deras överkäkar är breda och de har förmodligen raka tänder helt naturligt. Min överkäke är liten och tandbågen gjordes ännu mindre av tandregleringen. Ingenting har gjorts åt dess assymetri heller och eftersom fyrorna är borta ligger femmorna direkt mot hörntänderna och sexorna syns mycket mer. Det har lett till att en sorts grop har bildats på vardera sidan och att intrycket blivit "knöggligt". Det här är ingenting tandreglerare i allmänhet kommer att berätta för patienten innan behandling utan det är en överraskning man får efteråt. För dem är som sagt raka tänder som passar ihop det viktigaste och många av dem verkar ha svårt att inse att det kanske inte motsvarar patientens förväntningar.

Numera anser fler och fler att ett vackert leende är brett! På amerikanska hemsidor och forum om tandreglering pratas det massor om det breda leendet med många synliga tänder som idealet. Folk som dragit ut tänder och haft tandställning uttrycker sin avundsjuka över dem som i stället expanderat sina tandbågar. Ur ett hälsoperspektiv är den breda överkäken av många ansedd som ritningen över hur en människa ska se ut om hennes kranium växt rätt och forskarpionjären Weston Price nämns ofta i dessa sammanhang. 

En rätt formad överkäke ska se ut som ett U. Med utdragningar får den formen av ett V. Tyvärr ser inte tungan ut som ett V och det kan som jag tidigare skrivit ställa till flera olika problem. Det breda leendet är inte bara mer estetiskt, det är också mer hälsosamt enligt anhängarna av teorin. Vad som utmärker ett Hollywoodleende är med andra ord väldigt subjektivt och tandreglerares åsikter baseras många gånger på jättegammal forskning. Den viktiga frågan är emellertid: Vad tycker du? Låt inte någon annan välja åt dig! Särskilt inte när det finns så här många synsätt som helt säger emot varandra!

Bota sömnapné och käkledsbesvär med tandreglering

Det var ett tag sedan jag skrev här men det beror på att jag funderat en massa på just den här posten som kan vara en av de intressantare i denna blogg. :) Prestationsångest skulle man kunna kalla det.

Jag har varit i kontakt med två personer som genomgått exakt den tandregleringsbehandling jag själv letar efter. Utan att gå in på deras specifika fall kan jag åtminstone berätta att båda av dem drog ut tänder och hade tandställning som tonåringar. Detta ledde senare till att hela deras liv blev outhärdliga. Den ena drabbades av svår TMD (förskjutna diskar i käkleden, begränsning i att öppna munnen m.m.) och den andra av TMD och mycket allvarlig sömnapné. De behandlades med samma princip men av två olika ortodontister med lite olika syn. Det hela går ut på att överkäken och underkäken båda flyttas framåt och den tidigare behandlingen görs så ogjord som möjligt genom att fyra tandimplantat placeras där de naturliga tänderna dragits ut. Då det här kan låta lite som en myt i våra öron här i Sverige var det ganska fantastiskt att få höra detaljerna kring hur det verkligen gick till. Nu tänkte jag som sagt dela med mig av det till er.


Vidga överkäken

Det finns ett par olika sätt att göra det här på och den stora skillnaden tycks ligga i sättet man vidgar överkäken på. Många skulle säga att det inte är möjligt på en vuxen utan operation men det är alltså inte sant. Använder man en ALF appliance (som jag tidigare berättat så mycket om) så kommer man mer skonsamt att hjälpa överkäken att forma sig själv genom att bland annat ta hjälp av sväljning. ALF:en ställer också hela benstrukturen i maxillan i balans vilket kan göra att man mår bättre rent allmänt både fysiskt och psykiskt. Filosofin är nämligen att kraniet är en mycket viktig del av hela kroppens balans. Man kan även vidga med hjälp av en gomplatta (t.ex. Schwarz plate) men den typen av vidgning är mer begränsad och tar inte hänsyn till helheten på samma sätt.

Gjorde det ont?

Mannen som behandlades med ALF berättar att behandlingen inte varit speciellt jobbig och att avståndet mellan hans hörntänder ökat hela 6,5 mm. Förutom att hans TMD har blivit mycket bättre har han även fått lättare att andas genom näsan. Kosmetiskt sett beskriver han att hans läppar blivit fylligare, hans haka och kinder har blivit mer definierade och beskriver ALF-behandlingen som "kindimplantat inifrån". (Bakåtflyttande tandreglering guidar nämligen ansiktet att växa bakåt så att även kinderna blir plattare.)

Den andra mannen, som inte har haft en ALF, utan någon form av platta berättar att hans behandling var väldigt jobbig och smärtsam på grund av att han redan hade TMD och sömnapné. Vidgningen förvärrade tillfälligt käkledsbesvären och det blev svårt att andas på natten med plattan. Han säger att med facit i hand skulle han konsulterat en ALF-ortodontist i första hand om han vetat att det funnits. Men han säger också att han tror att hans behandling expanderade överkäken framåt maximalt och att det är just här som många tandreglerares åsikter går isär. Det finns de som är oerhört "modiga" och anser att överkäken ska fram mycket (det är dessa jag håller med för övrigt - det här synsättet kommer ni förmodligen inte hitta i Sverige). Han berättar dock att han kommer att behöva använda en retainer nattetid i resten av sitt liv. I artiklar om ALF skryts det däremot med att retainer inte behövs, så det kan finnas en skillnad där.


Tandimplantat efter utdragna tänder

Vad gäller tandimplantaten säger mannen som inte är helt färdig ännu att han kommer att bli besviken och inte se det som en fulländad behandling om han inte kan få fyra implantat eller åtminstone bryggor. Den andre har redan skaffat sina implantat och berättar att dessa fick göras 1-2 mm mindre än storleken på de naturliga tänderna. Hans enda klagomål är kostnaden för hela behandlingen - "som en splitterny BMW" (i USA).


Tandreglering med utdragning borde upphöra

Båda två tycker för övrigt att det är beklagligt att tandreglering där man drar ut tänder fortfarande får förekomma och läras ut på universitet. De har kommit i kontakt med traditionella tandläkare som tycker att det är befängt att påstå att ben i kraniet kan flyttas. Det underliga är att dessa tandläkare är så bergsäkra på sin sak och inte ett dugg ödmjuka inför naturens komplexitet. Amerikanen säger att det här som tur är inte är standard i USA längre (obs! dock i Sverige!).

De pratar också om hur viktig tungan är. Tungan är gjord för att passa i en mun med 32 tänder. Många av oss får bara 28 (alltså inga visdomständer) och att då dra ut fyra tänder är det dummaste man kan göra. Munnen krymper och tungan hindrar luftvägen i halsen samt formar vid sväljning sakta överkäken tills den till och med kan bli sned. Får tungan inte plats kommer musklerna i ansiktet att bli spända och käken får inget stöd.

För egen del känns det surt att den typen av behandling som de har genomgått inte går att hitta i Sverige och att dess mest drastiska form (som jag ju skulle vilja ha) till och med är svår att finna i Europa. När jag hör vad de här två herrarna har att berätta blir jag mer och mer övertygad om att käkoperation inte är svaret på problemen.

Gratis käkoperation och snarkskena

Jag lovade ju att berätta om några intressanta saker som den senaste tandregleraren jag var hos pratade om så nu tänkte jag göra det!

För det första så diskuterade vi det här med käkoperation och många undrar ju vad som gäller. Går det på tandvårdsförsäkringen, får man betala rubbet själv eller hur funkar det egentligen? Nu fick jag reda på att om man är ett tillräckligt allvarligt ”case”, dvs. har nog mycket fel på käkarna, så räknas det som vanlig sjukvård. Man betalar alltså upptill frikort och ingenting mer. Vad som räknas som ett fall som kan få det här som sjukvård vet jag inte. Jag misstänker att jag själv, då mitt problem kamouflerats (dock förvärrats) av tandreglerare i det förflutna, inte längre räknas som en patient med överbett. Jag tycker det är minst lika intressant att titta på båda käkarnas position i huvudet som deras inbördes förhållande, men vad som ska gå på frikort är inte upp till mig att avgöra. Jag är inte heller säker på att jag ens är intresserad av att behandlas i Sverige då jag egentligen helst vill gå till någon som förstår problematiken med att ha dragit ut tänder och haft tandställning, erkänner det som fel och har förståelse för att man vill göra en full reversering. Jag vill också gå till någon som har samma ”human blueprint” (dvs. bild av hur en människa ska se ut) i huvudet som jag själv. Min syn grundar sig på Weston Prices forskning som även Orthotropics-anhängarna delvis går efter. Mer konkret: En rak överläpp är ingenting för mig! ;)

Jag talade om att jag snart skulle göra en sömnutredning på grund av andningssvårigheter som med stor sannolikhet är orsakade av den tidigare behandlingen med tandreglering. Vi började då diskutera snarkskenor. Dessa fungerar så att de håller fram underkäken. Tandregleraren berättade att en biverkning av dessa skenor ibland har varit att man får ett underbett, alltså att underkäken permanent flyttas fram. Det här är intressant eftersom det tycks vara samma princip som functional orthodontists använder på vuxna med överbett – att använda en skena som flyttar fram i stället för att operera. Den här tekniken används alltså redan utomlands men verkar inte ha gjort speciella framsteg i Sverige där man fortfarande helst opererar fram underkäken. (Glöm Herbst, MARA, Twinblock och Bionators, det är inte vad jag pratar om även om vissa functional orthodontists använder dem.) Så här förklarar min guru Tooth975 (TMJ-expert) principen:

“…reposition the mandible forward and hold it there to allow the muscles to slowly elongate over time so that they no longer pull the mandible back. This will NOT damage muscles and is perfectly safe. This type of treatment has been routinely done by functional orthodontists for years and it works.”

Om man nu sett fall där t.o.m. en snarkskena kan hjälpa fram underkäken, varför undersöker man då inte saken närmare? Vill man inte undvika jobbiga, riskfyllda operationer in i det längsta?

Andra intressanta samtalsämnen var vilken typ av apparatur och brackets den här tandregleraren använde sig av. Han tyckte sig ha sett många andra kliniker där man helt enkelt tar det som ”såldes in” när en försäljare med attachéväska vandrade in på kliniken en gång för länge sedan. Alltså inte det som är bäst för patienterna. Sen har man kört med samma sak år ut och år in för att det är bekvämt. Själv använde han Speed System. Tekniken för Speed och Damon braces och dess likar har funnits sedan 30-talet (enligt honom) men få använder den trots att den är mer skonsam och går snabbare. 

Vidare ansåg han att Damon braces marknadsföring var vilseledande. Att det de påstår om att kunna vidga tandbågar utåt i sidled inte var sant. Han hänvisade till en undersökning som nyligen gjorts i Danmark där man kommit fram till att Damon inte kunde göra det de säger. Så det var ju intressant att höra hans åsikt om det. Dock väljer jag att inte tro honom. Jag har med egna ögon sett hur en väninnas tänder flyttades utåt så att hon inte behövde dra ut några tänder. Jag har även läst bloggar av folk som behandlats med Damon och kan inte tänka mig att alla dessa människors åsikter skulle vara ”köpta” av företaget eller liknande. Alla tandreglerare jag har förtroende för (bl.a. många ALF-ortodontister) använder dessutom Damon braces och käkkirurgerna jag besökte i London föreslog det i stället för att vidga kirurgiskt. Jag tror snarare att det är skillnad på skicklighet hos olika utövare, att det finns flera tillvägagångssätt och att man ibland blandar ihop begreppen tandbåge och käke vilket kan skapa stor förvirring. Men det är alltid bra att vara kritisk!

Som sagt, jag gillade den här tandregleraren skarpt som person! Men då han fortfarande påstod att jorden var platt kommer jag inte att återvända dit. 

Så här ser Speed braces ut (liknande Damon braces, kallas även självligerande tandställning). De är mindre, går snabbare, är lättare att rengöra, syns mindre och är över huvud taget mer skonsamma.

Konsultation för tandreglering i Stockholm

Jag var nyligen på en konsultation hos en svensk tandreglerare som jag blev remitterad till av protetikexperten. Ville mest höra lite hur det funkar med tandvårdsförsäkringen och om han ibland gjorde tandreglering inför käkkirurgi. Min mamma följde med mig och det är något jag kan rekommendera! Det behöver inte vara just er mamma utan det kan lika gärna vara en pojkvän/flickvän eller någon annan som står er nära. Men just det här att ha med sig någon under hela konsultationen är toppen för då har man dels ett stöd och dels någon att diskutera med efteråt.

Jag förklarade som det var, att den tidigare behandlingen kändes mycket fel och att allt nog borde gjorts ungefär tvärtom. Mamma frågade om man fortfarande utför den här typen av behandlingar, alltså utdragning av tänder och tandställning. "Ja, det är standard," blev svaret och mitt hjärta sjönk. Redan i den stunden visste jag att jag aldrig skulle vilja ha honom som tandläkare. Missförstå mig rätt, han var verkligen jättetrevlig och sympatisk och jag skulle gärna tagit en öl med karln! Men jag skulle inte vilja att han gjorde något med min mun.
 

Han tyckte förresten att mitt bett och mina tänder såg bra ut och det enda han anmärkte på var tänderna i underkäken som flyttat lite på sig när retainern fallit av. Han sa att man fick vara försiktig så man inte förstörde det här fina, jämna framtill. Då sa jag att den förra behandlingen var ett av mina livs största misstag och att jag inte ens var nöjd med hur själva tänderna ser ut. Att det ser ut som om jag inte har så många tänder när jag ler. Han tittade på mig väldigt konstigt men jag mötte blicken och stod på mig. Diskussionen om implantat ville han knappt ens ta utan sa bara bestämt "nej, det skulle inte funka" på alla frågor.
 

Att underkäken var för långt bak ville han inte påstå rakt upp och ner. "Kanske" och "man skulle låta en käkkirurg göra en röntgen och se vad de anser", sa han. Det här är lustigt tycker jag. När jag gick i mellanstadiet blev jag aldrig retad för mitt överbett. Däremot blev jag retad för min haka, särskilt av en tjej. Jag kommer ihåg att jag ganska krasst tänkte: "Tja, hon har ju faktiskt rätt. Men det beror nog på överbettet att den ser ut så och det kommer ju att lösa sig med tandställningen." Hade jag på den tiden vetat att räls bara kan tvinga underkäken ännu längre bak hade jag väl svimmat. Käkoperationer hade jag aldrig hört talas om. Så: Hur kan en tolvåring se någonting vid en snabb anblick medan en tandreglerare mumlar något om att det möjligen, eventuellt kan vara så? (Käkkirurgerna och min functional orthodontist i London var däremot väldigt överens om att underkäken var på tok för långt bak.) Vidare sades det att man kanske skulle komma på att överkäken kunde flyttas lite längre bak samtidigt som underkäken fördes fram. Min överläpp går alltså redan inåt för att överkäken blivit så intryckt! Jag ser ut som en ledsen papegoja i profil. Ingenting kan få mig att tro att det är så en människa egentligen ska se ut.
 

Nåväl, vi fick ändå reda på massor av intressanta saker som jag tror kan intressera många av er. Jag tänkte dock avbryta här för tillfället och spara det till nästa inlägg.

Alternativ till tandreglering tystas ner

Jag fortsätter på temat från föregående post, nämligen hur det kan komma sig att Orthotropics och framåtflyttning/expandering av käkar inte har fått så stor spridning ännu. Jag tycker dessa saker är bra att känna till då många undrar varför alternativ till vanlig tandreglering inte är så vida kända. Det bör även göras känt hur aggressiva de här försvararna av tandreglering med tandutdragning kan vara för att förstå hur oerhört kontroversiellt detta är och hur viktigt det är att kämpa för att folk åtminstone ska få reda på att det finns alternativ. Tycker inte ni också att det är deras/vår rättighet? 

Denna bloggpost baseras på en några år gammal artikel i Medical News Today.

Orthodontic Outrage kallar sig en brittisk påtryckningsgrupp som kritiserar den ortodontiska organisationen i Storbritannien för att skrämma anhängare av alternativa behandlingar till tystnad. Dr. John Mew menar att det är patienterna som drabbas då det är de som måste genomgå käkoperationer som inte hade behövts samt bli rekommenderade att dra ut tänder helt i onödan (något som ni som läst på lite om det här vet kan få långt värre konsekvenser än att bara tänderna tas bort). Hans ord är hårda och han säger att anledningen till att hans rivaler är så rädda för debatter, både i media och rent juridiskt, är för att de faktiskt inte har så mycket att komma med rent vetenskapligt. (Alla ni som varit hos en traditionell tandreglerare, känner ni igen er? Är det inte mycket ”man vet inte så mycket om det ännu” och ”det är svårt att säga hur det blir”?)

I hundra år har åsikterna om tandreglering varit delad i två läger: Ett förespråkar fast apparatur och kirurgi, det andra är för att guida käkarnas växt och vill inte dra ut tänder. I Storbritannien har den förra gruppen vunnit och är den accepterade. Även i Sverige tycks det synsättet tyvärr vara mer standard. I Storbritannien har det gått så långt att utövare som är för guidning av växten blivit anmälda av den andra gruppen och hotade att bli drivna till bankrutt. 

I artikeln säger en intervjuad mamma att hon tagit sin son till tandregleraren i flera år fram tills att pojken fyllde 13. Då blev de tillsagda att hans tänder måste dras ut och att en stor käkoperation krävdes. Hon fortsätter: ”Nu får jag veta att allt detta kunde ha undvikits om han fått förebyggande behandling när han var sex, sju år. Det här rör sig nästan om kontrollerad vanvård.”

Gruppen Orthodontic Outrage anser att följande punker bör diskuteras:

1. Traditionell tandreglering så som den praktiseras av majoriteten av tandreglerarna i Storbritannien (Obs! Förmodligen även i Sverige!) orsakar ofta mer skada än nytta.
2. Patienter blir inte informerade om riskerna med behandlingarna och får inte reda på att det finns alternativ. Detta gör att de inte kan fatta ett välgrundat beslut angående behandling.
3. Den traditionella gruppen är så säker på att den har rätt att den anser det befogat att tysta ner de som är emot tandutdragningar.
4. Monopolisering inom utbildningen de senaste 30 åren har lett till stor brist på utövare som har kunskap om behandling där man inte behöver dra ut tänder.
5. Många tandreglerare ägnar sig åt ”kontrollerad vanvård” genom att fördröja behandling till puberteten då det ofta är för sent att använda sig av guidning av käkarna.

Reaktionerna på artikeln liknar väldigt mycket dem jag fått på den här bloggen och i min privata mail. En person säger i kommentarerna:

”Jag är upprörd! Jag vill ha mina fyra tänder tillbaka! Jag vill gå tillbaka i tiden så att jag aldrig skulle behövt ha den där pinsamma rälsen! Jag vill ha ett brett ansikte som mina förfäder, men tack vare en dålig modern diet och att jag fick dra ut tänder och ha tandställning i stället för guidning av växten så kommer jag aldrig att kunna uppnå min fulla potential som naturen avsåg, mitt ansikte kommer alltid att vara smalare än var det egentligen borde varit. Och det är fel. F**!”

Käkoperation överbett och överkäken

Överbett är ett av de vanligaste bettfelen och kan korrigeras på en mängd olika sätt. Men vad är egentligen ett överbett? Jag har tidigare skrivit om hur utstående tänder alltför ofta får skulden för problemet när det i de flesta fall i själva verket inte är annat än en synvilla. Överbett definieras av moderna ortodontister som ”retruderad haka”, alltså att underkäken är för långt bak. 

Man kommer att få olika svar beroende på vem man frågar. Traditionella tandreglerare kommer förmodligen att säga att det är bra att vid ett överbett flytta bak tänderna i överkäken, kanske i kombination med att dra ut tänder. Vissa käkkirurger och anhängare av Herbst, MARA, Twinblock och Bionator (namn på olika apparatur) kommer kanske att påstå att man bör flytta in överkäken samtidigt som man flyttar fram underkäken.

Efter att ha läst mycket av det som skrivits av Orthotropics-utvecklaren John Mew och hans kollega William Hang kan jag dock inte hålla med någon av ovanstående. De teorier som dessa herrar jobbar utifrån bygger mycket på undersökningar av Weston Price gjorda på naturfolk (från bl.a. Sibirien, Schweiz och Sydamerika) som har en annan kosthållning än vi har i den moderna världen. Deras ansikten och käkar visade en horisontell växt, dvs. kraniet växte framåt och utåt. Resultatet blev naturligt perfekta tänder där allting fick plats, även visdomständerna.

Med den bilden i bakhuvudet tycker åtminstone jag allting faller på plats. Idag förstår alltfler tandreglerare att käkarna bör göras bredare för att tänderna ska få rum i munnen. Men det är bara halva sanningen för ibland räcker inte det. Däremot, görs käkarna även större genom att expanderas framåt så utvecklas patienten som om denne skulle växt normalt. Det är naturligtvis oerhört svårt, som alltid, att veta vad man ska definiera som normalt men för mig har denna teori varit som en aha-upplevelse. Att flytta tänder bakåt i munnen med t.ex. olika headgear-apparater, ja över huvud taget hålla på att mecka i åratal för att få allting att få plats och sedan kanske ändå behöva dra ut visdomständerna när allt är klart har aldrig förefallit logiskt för mig. Jag tycker till och med att alltsammans låter ganska förskräckligt!

Tillbaka till detta med överbett och käkoperation. Man hör ofta talas om patienter som fått rekommendationen att dra ut tänder och ha tandställning för att jämna till och flytta bak tänderna i överkäken för att sedan även kirurgiskt ta fram underkäken. Det händer även att man flyttar bak överkäken kirurgiskt och i samma veva flyttar fram underkäken. Vad man måste komma ihåg här är att tillvägagångssättet som just din kirurg använder bygger på en åsikt om hur det bör vara. Det är svårt att hitta absoluta sanningar. William Hang brukar säga att man ofta ska ta prat om bakåtflyttning som ett varningstecken. Detta särskilt eftersom bakåtflyttning av överkäken hindrar underkäken från att komma fram maximalt.

Förutom att hänvisa till Weston Prices forskning på naturfolk vill jag även lyfta fram följande för att styrka min uppfattning om den horisontella guidningen av ansiktet:

 

Ta en titt på de här bilderna och läs undertexterna (klicka för att få en större bild). Vem skulle inte säga att pojken till höger har ”utstående tänder”. Ändå har man flyttat fram både hans överkäke och underkäke. Enligt bilden samtyckte 90% av tandreglerarna i England med behandlingen som utfördes på pojken till vänster mot hans överbett. Vad tycker du?

 

Här ser vi två damer som anses vackra av många, Jennifer Lopez och Claudia Schiffer. Båda två perfekta exempel på horisontell ansiktsväxt. Notera att överläppen lutar utåt från näsan sett vilket gör att dess fyllighet verkligen kommer till sin rätt. Käkarna är liksom konvexa och på något sätt utanför pannan.

Vem du väljer att lyssna på och vilken väg du tar är ditt beslut. Allt jag råder dig som läser detta till är att fundera noga och överväga olika tänkesätt och metoder innan du gör någonting. En käkoperation eller behandling med tandställning är något man bara vill göra en enda gång i livet. 

Käkkirurgi utomlands

Sedan jag var i London har jag varit i kontakt med en käkkirurg från Baltikum. Min far har många vänner där borta, däribland en sjuksköterska och det var hon som förmedlade kontakten. De är väldigt duktiga och naturligtvis finns även ett stort intresse från min sida rent ekonomiskt då jag inte tror att detta kommer att gå på någon försäkring eller liknande. Hur mycket billigare det skulle kunna bli vet jag inte men priset är troligtvis betydande lägre.

Ni ska här få läsa ett utdrag ur den mailkonversation jag haft med käkkirurgen. Det allra mest intressanta, tycker jag, är att han är fullt medveten om skadan som utdragning av tänder för tandreglering gör och att han föreslår full reversering med implantat. Det tyder på en modern syn på käkar och ansikte som jag hittills inte sett här i Sverige. Mailet var på engelska men jag har översatt:

”Tack för ditt mail och din förfrågan angående käkproblem. Först vill jag säga att ditt problem inte alls är stort och att det absolut finns en lösning. Vi har behandlat fall som ditt sedan 2003 och blandar tekniker från Europa, Kalifornien och Sydamerika för att nå de bästa resultaten estetiskt och funktionellt.

På det du beskriver i ditt mail låter det som om du under ditt liv utvecklat en skeletal käkavvikelse som senare behandlades ortodontiskt med kamouflerande tekniker. När du förlorade benmassan p.g.a. tandutdragningarna tappade läpparna sitt strukturella stöd och de lutades inåt vilket kanske framhävde hakan och näsan. Detta är antagligen vad du ogillar med din profil.

Beroende på din nuvarande förutsättning måste antingen de övre eller undre (i vissa fall alla fyra) kindtänderna implanteras efter det att gluggarna har öppnats med tandreglering. Dubbel käkoperation är ett måste i dessa fall. Det kan tilläggas att överkäken kan behöva delas i tre eller fyra delar för att åstadkomma bredd och förbättra leendet medan hakan också ofta brukar opereras för att justera dess storlek. Utmaningen här är inte operationen eller antalet delar utan planeringen för ansiktet, den nya positionen för käkarna kommer att bestämma formen på läpparna och hakan.

Behandlingen är ofta uppdelad och tandregleringsdelen kan göras på din lokala klinik under förutsättningen att tandregleraren följer våra instruktioner. Den kirurgiska biten och uppföljning efter några veckor samt återbesök skulle göras på vårt sjukhus så snart du är klar rent ortodontiskt.”

Jag skickade senare några bilder på mitt ansikte i olika vinklar samt tänderna och bettet. Min snälla moster som har en superkamera hjälpte mig att fotografera. Jag fick då följande svar:

”Efter att ha undersökt dina ansikts- och tandbilder kan jag säga att du skulle kunna bli hjälpt av en fullständig kirurgisk ansiktsrekonstruktion. Överkäkskirurgi för att lyfta överkäken och bredda, ta fram underkäken, kanske hakkorrigering och jag rekommenderar kindbenshöjning eftersom de är allvarligt tillbakabildade. Jag skulle inte över huvud taget rekommendera Damon braces för käkkirurgi av flera olika skäl. SARPE är olämpligt om vidare överkäkskirurgi är planen. Överkäken kan expanderas under samma operation.

En mycket erfaren tandreglerare kommer att behövas för den ortodontiska biten, annars kommer planeringen av operationen att bli väldigt svår.”

Jag är eventuellt intresserad av en konsultation med denne kirurg men framöver har jag några andra konsultationer och en del research att göra så vi får se hur det blir!

Konsultation för tandreglering i London

Nu tänkte jag att jag skulle skriva om hur det gick för mig på konsultationen hos ALF-ortodontisten i London. Lite crazy att åka iväg så långt för att gå till tandläkaren och folk jag berättade det för skrattade åt det. Men jag känner att England ligger rätt mycket före oss här i Sverige. För även om de har haft stora problem med tandreglerare som bara vill dra ut tänder och undanhåller information om alternativa metoder så har åtminstone debatten varit uppe där och de har också ett antal functional orthodontists.

Jag gick upp klockan fyra på morgonen och tog planet med Norwegian. Även om jag älskar London som stad (har bott där) så var det svårt att tänka på något annat än hur det skulle gå hos tandregleraren. Kliniken låg i närheten av Oxford circus så det var där jag klev av tunnelbanan. Gatorna var än så länge ganska lugna och det första jag gjorde var att sätta mig i Regent’s Park och äta en smörgås och titta på svanar och förbipasserande. En solig, lagom varm dag.

Då jag var väldigt trött bestämde jag mig för att hänga på kliniken någon timme innan min tid började. Huset var ett riktigt sådant där ”Londonhus” i gammaldags stil, fruktansvärt glassigt ställe att ha en klinik på. (Därav kostnaden för konsultationen – 200 pund?)

När jag fick komma in till tandregleraren (lite av en brittisk mysfarbror) började vi med att jag förklarade mina problem: ”Jag drog ut fyra tänder som tonåring och hade tandställning, sedan dess känns allting klaustrofobiskt litet i munnen, det känns som om tungan inte får plats, det känns konstigt att tugga och bita ihop och jag gillar varken hur mitt ansikte blev eller den smala tandraden.” ”Varför sökte du inte hjälp tidigare?” undrade han. ”Jag trodde jag var tokig. Jag har nämnt för tandläkare flera gånger att bettet inte passar ihop och att det inte känns bra, men de tjatade bara om hur jämnt och fint det såg ut hela tiden så jag trodde det var mig det var fel på.” ”Okej. Men jag förstår allt du säger,” sa han.

Själva undersökningen var inte vad man kunnat vänta sig hos en tandreglerare. Bland annat tryckte han in fingrarna jättehårt i öronen och bad mig bita ihop och tugga med tänderna, han tryckte ner min arm medan jag bet ihop och annat mystiskt. Efteråt hade vi ett snack. ”Jag tror att båda diskarna i dina käkleder är förskjutna och jag jobbar så att jag gör ingenting ortodontiskt förrän de är tillbaka på sin plats. För att ta reda på var de befinner sig nu måste du genomgå en magnetröntgen.  Does that make sense?” Jag nickade. (Förutom det där med magnetröntgen. Det kostar nämligen någonstans mellan 30.000 och 55.000 kronor. Skulle det verkligen vara nödvändigt?) Han förklarade hur han med hjälp av en skena som man får ha i ungefär ett år skulle kunna ta fram underkäken dit överkäkens framtänder nu är (ca 4 mm på mig). Med hjälp av en ALF appliance skulle man kunna vidga käken så att den passade underkäken i det nya läget. När underkäken kom fram skulle jag även kunna andas bättre eftersom tungan skulle flyttas från svalget. Slutligen skulle räls behövas för att liksom laga ihop det sista.

Men så tog jag upp det här med att jag funderat på om det gick att öppna upp gluggarna efter de utdragna tänderna och sätta implantat. Då var det nästan som om jag hade attackerat honom med en grov förolämpning! ”Nej nej nej, jag gör inte sådant! Då har du kommit till fel person, jag öppnar inte upp extraction sites, då får du vända dig till någon annan! Men jag förstår inte varför du skulle vilja det.” ”För att jag inte har så många tänder eftersom de drog ut tänder trots att jag även saknade tandanlag.” ”Då får du sätta implantat där i stället, den behandling jag erbjuder är den jag har förklarat.” Han sa också att han inte trodde att det skulle gå att göra den typen av plats i munnen eftersom den här behandlingen utfördes på mig när jag var 15 år då han påstod att man fortfarande växer (därom tvista de lärde kan jag ju säga!) och tillvägagångssättet hade gjort att jag ”växt in” i en mycket liten mun. Lite som när man band fötterna på kinesiska flickor förr i tiden. Det är lustigt, men varje gång jag går till en tandläkare nuförtiden eller gräver i den här skandalen som tandreglering med tandutdragning är, så inser jag alltmer hur oerhört mycket det här har skadat mig. Jag kämpar fortfarande dagligen med dåligt samvete för att jag lät dessa klåpare som utgav sig för att vara experter förstöra mig. Än värre är att de fått hållas till dags dato och fortsätter att paja ännu fler människor.

Hur som helst, när jag släppt bomben (för så kändes det) om implantat så ringde sköterskan ner till käkkirurgen två trappor ner och meddelade att de kunde ta emot mig för en snabbkonsultation. ”Du hade tur, de har tid precis nu för endast 50 pund. Det vore bra om du fick en second opinion. Men jag säger dig, att tänk dig mycket mycket noga för innan du gör en käkoperation för det är en stor grej med många risker som i värsta fall skulle kunna göra att du tyckte du hade det ganska bra som det var.”

Jag var trött och lite besviken och just då hade jag inte den minsta lust att prata om att skära sönder mina käkar. Men självklart gick jag ändå ner för att prata med dem.  Jag hade ju trots allt åkt ända till London!

(Spännande fortsättning följer.)

Regent's Park - London har härliga parker!

Flashiga kvarter som sagt.

Väntrummet på kliniken. Den obligatoriska sporten på tv:n förstås.