Visar inlägg med etikett bettfel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bettfel. Visa alla inlägg

onsdag 20 augusti 2014

Om retainer och tänder som går tillbaka efter tandställning

För ett par veckor sedan publicerades följande lilla fyndiga historia i DN:


Då kom jag att tänka på detta med retainer, alltså trådar bakom tänderna eller natt-tandställning samt tänder som går tillbaka efter att man tagit bort rälsen. Faktiskt är det ju många gånger så att man erbjuds just "tillsvidaretandställning". Idag rekommenderar nämligen allt fler tandreglerare retainer tills vidare, vilket ofta innebär på obestämd framtid eller till och med resten av livet. 

"Ska man aldrig bli av med den där tandställningen?" kommer jag ihåg att jag tänkte när jag fick min retainer, en liten plastskena som jag skulle ha på nätterna samtidigt som jag även hade trådar fastklistrade på baksidan av framtänderna. Min tandreglerare hade inte ens berättat för mig att man måste ha retainer efter avslutad behandling och jag kände mig totalt överkörd! Hur kunde man strunta i att berätta något så viktigt? Nu fanns det ju risk att tänderna gick tillbaka om jag glömde skenan, sov över hos någon kille, hamnade på sjukhus, tappade bort den på en resa eller liknande. 


En typisk retainer att ha som natt-tandställning.


Trådar på baksidan av tänderna.



Långsamt började trådarna på insidan av tänderna att samla tandsten. Det var omöjligt att göra rent, trots att jag försökte med små mellanrumsborstar och liknande. Tandtråd kunde man ju inte använda - så underligt med tanke på hur viktigt tandhygienister alltid påpekar att det är. En tand började få fickor och blödde ofta, denna kommer jag säkerligen att förlora i förtid. Var det inte sådant här som tandställning skulle hjälpa mot, att kunna göra rent i munnen lättare? Jag förstod ingenting.


Flera gånger bad jag olika tandläkare att ta bort tråden åt mig. Pekade på hur mycket tandsten som uppstått och hur jag börjat få tandköttsfickor. De vägrade! När jag ringde jag runt till olika kliniker och berättade att jag ville boka en tid för att ta bort en retainertråd fick jag till svar: "Sådana trådar bör sitta kvar." När jag ändå tjatade om att jag ville ha bort den slingrade de sig undan. Ingen ville ta i problemet. Visst är det underligt? Vi lever i ett samhälle där vi relativt enkelt kan abortera barn och göra stora plastikoperationer, men just sådana här retainertrådar får vi kämpa för att få bort. Från vår egen kropp!


I min enfald hade jag även trott att den behandling jag genomgick som tonåring (utdragning av 4 kindtänder samt räls som ska "jämna till") på något sätt skulle återställa min mun till något sorts naturligt skick. Rätta till det som var fel. Så varför var det då så att hela resultatet kunde gå tillbaka på ett par veckor? Varför behövdes en tråd (eller som någon träffsäker människa uttryckte det, "ett plåster") på baksidan av tänderna i resten av livet ? Var inte det fusk att behandlingen inte var stabil? Jag fick till svar av tandregleraren att "tänderna har ett minne, de vill tillbaka till sin ursprungliga plats". Men det verkade inte logiskt. Vadå minne?
Idag vet jag svaret!


Tandställning med räls skapar ofta ett instabilt resultat

För det första, den behandling jag (och många med mig) har fått gör precis tvärt emot vad kroppen vill. Käkar och tänder vill framåt, tandställning flyttar däremot bakåt. Vi går rakt emot kroppen - jamen då är det väl självklart att naturen kommer att slå tillbaka! De allra flesta bettfel och sneda tänder uppkommer eftersom munnen har blivit för liten. Gommen har blivit trång och överkäksbenet har roterat nedåt och bakåt vilket i sin tur gör att tandbågens utrymme krymper. Tänderna får inte plats. Tandställning med räls har bakåtflyttande mekanismer. Tänk er vad som händer i en mun där tänderna flyttas ännu längre bak, längre in i munnen, när käken i stället vill framåt. Just det, ni gissade rätt - det blir ännu mindre plats för tänderna! Tycker ni fortfarande att det är konstigt att tänderna går tillbaka? Låt oss då titta på den kanske viktigaste mekanismen av alla, nämligen tungan.

På en människa där käkarna har växt normalt brukar man också hitta rätt andningsteknik och sväljteknik. Vi är konstruerade att andas genom näsan, inte genom munnen. Andas vi genom munnen förslappas käkmusklerna och vi riskerar överbett och flyende haka. I viloläge, alltså när vi inte pratar och äter, skall tungan vila i överkäken med yttersta tungspetsen mot den lilla knölen precis bakom framtänderna. Munnen skall vara stängd med läpparna ihop. När vi sväljer bör vi lätt bita ihop kindtänderna medan tungan gör en muskulär vågrörelse framifrån och bak i överkäken för att mata ner födan eller saliven. Du kanske lade märke till en viktig sak här, nämligen vad tungan faktiskt gör? Den vilar, respektive sveper i överkäken vid vila, respektive sväljning. Detta innebär att den fungerar som... ja, du gissade rätt! En retainer! "Retain" betyder behålla/bibehålla på engelska och det är precis vad tungans uppgift är. Den hjälper till att bibehålla överkäkens form och den pressar överkäksbenet uppåt i ansiktet där det hör hemma. När sväljning och andning inte fungerar som de ska finns det inget stöd som kan hålla hela strukturen i schack och därför finns risk att alltsammans kollapsar. Det är då vi får sneda tänder och knasiga bett. 


Se hur denna pojkes ansikte förändrades under årens lopp efter att han som liten började andas genom munnen p.g.a astma efter att han utvecklat pälsdjursallergi.



Så varför blir tänderna sneda igen?

Nu kan ni själva knyta ihop säcken. Om vi flyttar tänderna bakåt, gör tandbågen mindre, drar ut tänder (vilket också gör munnen mindre), hämmar käkens växt genom räls, ja då blir det ju också mindre plats för tungan. Om tungan inte får ordentligt med plats kommer den att deformera käken och faktiskt hela kraniet på sikt. Den kan också långsamt trycka ut bakåtflyttade framtänder igen i ett försök att få plats (egentligen ska ju tänderna framåt). Det kan leda till att tänder blir sneda på nytt en tid efter tandregleringsbehandling.  Tungan är trots allt kroppens starkaste muskel om man ser i proportion till storlek. Ligger tungan och vilar i underkäken när vi andas så kommer den varken att göra sitt bibehållningsjobb i överkäken eller hjälpa musklerna att hålla upp underkäken. Med tiden blir käkarna mer och mer deformerade och vi får allt mer assymetriska ansikten. Tänderna kommer att gå tillbaka och bli sneda på nytt eftersom tandbågarna fortfarande är för små. Om vi inte har retainer vill säga.

Nu kanske ni dock redan har räknat ut att en retainer i ett sådant här fall bara kommer att behålla ett redan felaktigt behandlingsresultat. Tänderna har också en genetiskt bestämd plats i våra käkar. Kanske är det detta som tandreglerare refererar till som ett "minne"? Naturligtvis skall då också alla tänder finnas i munnen, för om man drar ut kindtänder eller flyttar runt dem dit de inte hör hemma så kommer kraniets arkitektur att falla och bli instabil. Ingen sund byggfirma skulle konstruera ett snett hus och förvänta sig att det höll sig stadigt, eller hur? 


Raka tänder, javisst, men tyvärr på bekostnad av både andning, sväljning och ansiktets utseende i övrigt. Låt er alltså inte luras av raka tänder eller ett bett som "passar ihop" som så många tandreglerare idag lockar med. De raka tänderna betyder enligt mig ingenting när ansiktet är förstört och när tänderna behöver ett plåster fastklistrade på sig resten av livet för att hålla sig raka. 


Jag vill tillägga att man i de flesta fall behöver retainer ett tag tills alltsammans har stabiliserat sig, oavsett behandling. Jag skulle även vilja påpeka att functional orthodontists som är emot utdragning, bakåtflyttande räls och headgear (mössa med nackdrag) ganska ofta inte kan åstadkomma en stabil grund för tänderna.


Kom dock ihåg att det är din användning av munnen som är den viktigaste retainern! Hur andas du? Och håller du tungan rätt i mun?



Denna pojke har fått behandling genom att man flyttar fram käkarna i stället för bakåt. För att resultatet ska hålla sig stabilt kommer det att krävas att han från och med nu alltid sväljer och andas rätt samt håller munnen stängd i viloläge.





fredag 28 december 2012

Tandreglering och övriga kroppen



En aspekt av tänder och käkar som intresserar och fascinerar många är hur de påverkar vår övriga hälsa. På grund av att vi moderna människor inte lever som vi är menade att göra får vi olika besvär som förbryllar både tandläkare och läkare. De tandreglerare som har ett holistiskt perspektiv påpekar allt oftare att kraniets form ligger till grund för hur övriga skelettet växer. Enligt deras teorier skulle käkarna alltså kunna påverka resten av kroppen. Att bara ha tandställning för att få raka tänder anser de är rätt så meningslöst.

Jag ser ibland kommentarer här på bloggen som snuddar vid detta sätt att tänka och bestämde mig därför för att dedicera ett inlägg till ämnet (kanske blir det rent av fler i framtiden).

På hemsidan Growth Orthodontics som tillhör en functional orthodontist på Nya Zealand kan man läsa om just detta. Där skrivs det att många gör misstaget att tro att allt är lugnt så länge tänderna är raka och inte gör ont. Man missar att knakande käkleder, dålig hållning, ryggont, huvudvärk och kronisk trötthet kan ha med kraniets växt och bettfel att göra. Dagens människor lever visserligen längre, men hur skröpliga är inte många av oss redan i unga år?

De skriver att många har problemet med en underkäke som sitter för långt bak. Underkäken sitter fast med ett sorts gångjärn, nämligen den så viktiga käkleden. Den består av en liten håla och ett klot med en disk ovanpå. Disken funkar som en stötdämpare. Om underkäken är i fel läge kan det hända att det lilla klotet hamnar bakom disken. När det händer kan man höra knakande, smällande, krasande eller klickande ljud från käkleden (själv hör jag ibland ett ljud som påminner om det då man trampar på en torr kvist i skogen). Munnen ska kunna öppnas 55 cm utan problem och helt rakt utan att käken rör sig mer åt det ena eller andra hållet. (Enligt den nämnda kliniken - vissa nämner andra riktlinjer såsom att minst tre fingrar ovanpå varandra ska få plats när man öppnar munnen.)
Dessutom bör käken vara helt ljudlös. Smärta brukar inte uppkomma förrän det gått ganska långt.

Growth Orthodontics påstår även att vissa beteendestörningar såsom ADHD kan bero på att nerver i hjärnan kläms åt när skallen inte är i balans, dvs. benen trycker på. Det är inte ovanligt idag att människor måste ta starka mediciner för att fungera normalt.

Hur påverkar då käkarnas position vår hållning? Jo, bettet bör vara i rätt vinkel gentemot gravitationens axel och parallellt med övriga delar av kroppen. Om skelettets alla delar är i balans med en tänkt horisontell linje och inbördes så blir fördelningen jämn och kroppen blir stark och frisk.

Andningen sedan är också en av kroppens huvudfunktioner. Om överkäken är för liten påverkas även passagen till näsan. En bakåttryckt underkäke stänger för lufttillförseln. Ett sätt att få mera luft är att böja huvudet framåt (prova själva, ni som har andningssvårigheter, detta är samma princip som vid hjärt- lungräddning). Resten av kroppen måste anpassa sig för att vi inte ska bli framtunga och ramla. Ryggraden blir krökt, axlarna blir rundade och bäckenet förflyttas framåt. Detta kan till slut leda till problem med ländryggen, bröstryggen och nacken samt huvudet.

Det påstås också på flera hemsidor tillhörande andra TMJ-experter att ett bett som är felaktigt inte kan ge nog med muskelstöd för att tugga, stänga munnen och svälja. Vi sväljer ca 2500 gånger per dag och tänderna nuddar då varandra i ett sorts ”bett”. Musklerna tvingas vid bettfel i en ansträngd position. Ett dåligt bett gör alltså att musklerna får jobba alldeles för mycket vid munnens olika funktioner. När musklerna blir uttröttade kan smärtan röra sig ner mot nacken, axlarna, ryggen och ibland ut i armarna. Ett perfekt bett är när musklerna i ansiktet, käken och nacken vid vila är så avslappnade som möjligt, då kan kroppen också fungera som mest effektivt. Ju färre muskler vi måste anstränga i onödan, desto mer energi blir över. På så sätt uppnår vi också optimal balans, styrka och rörelserna blir mer flexibla och mindre stela. Vi orkar mer, såväl fysiskt som mentalt.     

För att få ett hum om hur hållningen och bettet är relaterade till varandra kan man göra ett experiment där man böjer huvudet framåt och biter ihop och sedan böjer huvudet bakåt och biter ihop. Notera skillnaden. Testa sedan att sitta med typisk gamnacke (som man ofta gör framför datorn). För min egen del kan jag då känna att jag både kan andas bättre och det blir även mer bekvämt att bita ihop (det är aldrig bekvämt om jag sitter med bra hållning). Jag har under hela min uppväxt känt att jag liksom inte orkat hålla upp ryggen men vet inte om det har mest med andningen eller musklerna att göra. Kanske är det en kombination?

Tandreglering, tandställning och tandvård över huvud taget borde inte handla om enbart tänder. Som de skriver på Growth Orthodontics: Tänderna är en del av käkarna, käkarna är en del av huvudet, huvudet är en del av kroppen och om en av delarna hamnar i obalans kan det påverka de övriga. Ibland hittar man roten till ett besvär i en helt annan del av kroppen än där man kände av det först. Att bara bry sig om raka tänder är ganska galet när man tänker på vilket komplicerat system man har att göra med.

Däremot kanske man ska vara lite på sin vakt när man diskuterar med någon som tror att käkarna är roten till allt ont och att en korrigering vore lösningen på alla problem. Det är lätt att bli salig på sin egen tro. Sedan ska man vara medveten om att forskningen inte har kommit så väldigt långt när det gäller de här sakerna. Man skrapar förmodligen fortfarande på ytan till något som kommer att bli stort och allmänt känt i framtiden. När man letar efter den här typen av utövare är det lätt att falla för teorier om hur det borde vara och hur fantastiskt det skulle kunna bli efter behandling. Det gäller att alltid försöka ta reda på hur mycket av de fina orden som faktiskt kan levereras.



Fotograferat på en av Kulturhusets miniutställningar. (Klicka för att förstora.) Tänkvärt!



måndag 4 juli 2011

Orsak till sneda tänder

För ett tag sedan blev jag medlem i Facebookgruppen Y Crooked Teeth. På sin sida har de bl.a. flera jämförande bilder av enäggstvillingar som genomgått olika behandlingar samt länkar till intressanta sajter.

Deras mission statement lyder (översatt till svenska): ”Denna sida förespråkar en fullständig, rättvis och öppen diskussion angående orsakerna till sneda tänder. Det är inte allmänt känt att tandreglerare inte vet orsaken till problemet som de behandlar och undviker diskussionen.”

Orsaken enligt dem som står bakom gruppen är alltså att sneda tänder och bettfel INTE är ärftligt i den utsträckning många tror. I stället har det mer med raffinerad kost i den moderna världen och felaktigt användande av munnen att göra. De menar på att traditionella tandreglerare idag behandlar problemet med sneda tänder som om det vore ärftligt, alltså att man inte kan styra växten av käkarna vid en ung ålder eftersom utseendet redan är förutbestämt. Men miljön är enligt Y Crooked Teeth-gruppen den allra största faktorn.

Vad man väljer att tro är naturligtvis upp till var och en. Men att undvika och inte vilja kännas vid den här teorin, ignorera det vetenskapliga material som trots allt funnits i årtionden, inte informera patienter om att synsättet existerar och är rätt så utbrett och att inte ens vara öppen för att det eventuellt skulle kunna förhålla sig på det här sättet, det är fel.

torsdag 23 juni 2011

Är du sanpaku?

Sanpaku är japanska och betyder ”tre vita”. Det är ett tillstånd där iris tar upp en relativt liten del av ögat och där man i stället ser mycket ögonvita. Har man synlig ögonvita under iris säger myten att det är ett tecken på fysisk obalans. Oförklarligt nog sägs sanpaku-personer vara mer benägna att utveckla olika åkommor, även psykiska, och förutspås en tidigare död. Kusligt va?

Nu ska man ju inte tro för mycket på myter men det läskiga är att Dr. Raymond Silkman som skrivit den berömda artikeln ”Is it mental or is it dental” påstår att ser man ögonvita under iris när personen tittar rakt på en så brukar det vara ett tecken på en underutvecklad överkäke. Det i sin tur kan leda till sämre andning, sneda tänder, bettfel och att ansiktet utvecklas dåligt.

Sedan jag läste det här har jag svårt att inte lägga märke till dessa saker i människors ansikten. Långt avstånd mellan nästipp och framtänder, avlånga, smala ansikten, hakans position, hur brett leendet är, sanpaku…

(Det ska tilläggas att undertecknad har urtypen för sanpaku-ögon, större ögon än mina får man leta efter. Men det fixas lätt med kajal.)

Freddie Mercury... hade han inte sanpaku-ögon?

onsdag 23 mars 2011

Mitt ansikte förstört av tandställning

Jag erkänner det mer än gärna: Mitt ansikte blev förstört av tandregleringen. Det är lugnt, jag kan prata om det nu utan att få ångest.

Som tur är, är jag ganska tuff när det gäller utseendet. Jag har förstått att mitt utseende - och då menar jag allt från ögon, panna, läppar, haka och ansiktsform, har påverkats av dels bettfelet som det var från början och sedan, som experterna säger, "förstörts" ännu mer av tandställningen.

Men jag kan inte låta det här knäcka mig. Jag är nöjd med hur jag ser ut, jag inser att jag ändå aldrig skulle varit en supermodell och jag tänker leva resten av mitt liv glad och lycklig ändå. Inte tänka, "tänk om inte det och det hade hänt?" För livet fungerar inte så. I stället är jag nästan glad att detta hände mig för nu kan jag informera andra.

Det har varit svårt eftersom det visade sig att det här är ett större ämne än jag kunnat tro och riskerna med vissa av behandlingarna är långt mer allvarliga än vad jag tidigare trott (och jag har ändå alltid varit extremt emot det som gjordes mot mig). Men intressant är det! Tur att jag lyckats hålla mig så cool. Annars hade man ju kunnat bli riktigt deprimerad av det här.