Kosmetisk eller holistisk tandvård?

Raka tänder – varför är det så viktigt? Varför är många människor nästan fixerade eller kanske till och med besatta av raka tänder? Kosmetisk tandvård är mycket populärt men alltför ofta tittar man på tänderna och endast tänderna. Jag har sagt det så många gånger förut i denna blogg, men om du är ny här vill jag upprepa det: Sneda tänder är toppen av ett isberg, ett symptom på att någonting bortom tänderna är fel. Hela ansiktet och kraniet är inblandade. Att endast eftersträva raka tänder kan i allra värsta fall vara livsfarligt (långt ifrån alltid såklart, men varför ta risken?). Denna blogg som jag skriver har många syften, men ett av dem är att försöka ta bort hysterin kring raka tänder och se den stora helheten i stället. Jag vill förespråka holistisk tandvård framför enbart kosmetisk. För när man fokuserar på ”the big picture” så kommer det kosmetiska som en bonus. Och då handlar det inte bara om tänderna utan hela ansiktet blir mer estetiskt tilltalande!

Nu har jag hittat ett par intressanta videos igen som jag tycker att ni ska se, men om ni inte har tid eller svårt med engelskan så har jag gjort en sammanfattning av dem.

Dr. William Hang, en stor förespråkare och utövare av Biobloc Orthotropics (se min avdelning för länkar ovan) håller här ett föredrag om skillnaden mellan traditionell tandreglering där man alltför ofta flyttar tänder bakåt och den gren som han är talesman för, nämligen att hjälpa käkar, tänder och ansikte att växa framåt. Under detta föredrag yttrar han de starka orden: ”Retracting teeth is never a good idea!” (Retraction är vad jag i denna blogg översatt med bakåtflyttning.) Han betonar flera gånger ordet ”never” för att visa att han verkligen menar det. Han berättar också att andningen påverkas av bakåtflyttningen. Flyttar man tänderna tillräckligt långt bak kommer patienten att börja snarka. Ännu lite längre bak så kommer denne att sluta andas (sömnapné). Inom all tandvård måste man ta hänsyn till de här sakerna. Man kan inte jobba så hårt för raka tänder att man kväver patienten, det är det inte värt!

Brittiska Dr. John Mew som är Dr. Hangs läromästare och mentor är inne på samma tema. Han visar en bild på en pojke vars hela ansikte växte mycket fel på grund av att han som liten andades genom munnen och ofta höll den öppen. Pojken hade raka tänder men led ändå av samma ansiktsproblem som dem som har sneda tänder. Här visas det omvänt hur förvillande det kan vara att bara se till tänderna. Notera hur långt bak pojkens haka sitter. Munnen har växt bakåt och näsan nedåt så att till och med en knöl har bildats på näsryggen (inte helt ovanligt).

Han visar sedan en bild på en 14-årig flicka som behandlats med Biobloc Orthotropics (en sorts tandreglering som tar hela kraniet i anspråk och hjälper det att växa rätt). Denna flicka hade en tid inbokad för konsultation för käkoperation när hon av en slump hittade Dr. Mew. Han tycks nästan förfärad när han berättar om hur många tusentals människor på jorden som genomgår onödig kirurgi. Citat: ”If you believe in Biobloc it’s completely unecessary!” Flickans kinder påverkades även av behandlingen och blev mer definierade. (Traditionell tandreglering kan faktiskt göra att kinderna växer bakåt och blir allt plattare med åldern.) Ännu en bild visas på en 12-åring. Efter 15 månader har stor skillnad åstadkommits. Jämför det med käkoperation där man först ska tandregleras, sedan opereras och slutligen återhämta sig.

John Mew berättar vidare hur han gjorde en Weston Price och åkte till Kenya för att undersöka primitiva folk. Han hittade flera stycken som hade 10 mm utrymme bakom visdomständerna. Deras munnar var större än våra i västvärlden på grund av, som man tror, annorlunda kost. Jag citerar honom (min översättning):

”Detta är ett mått på hur mycket våra underkäkar har blivit hoptryckta [vi som lever i den moderna världen jämfört med primitiva folk]. Och sedan börjar man prata om att få raka tänder! Tandregleraren rättfärdigar utdragningen av tänder genom att säga, ’käken är liten, det finns inte plats för tänderna, vi tar bort några’. Men det är inte vad det handlar om, eller hur? De kan helt enkelt inte sin sak.”

Han fortsätter att berätta vilken fantastisk möjlighet det här är för alla som nu jobbar som tandreglerare eller i relaterad bransch inom kosmetisk tandvård. Med hjälp av de här metoderna kan man åstadkomma vackra ansikten vilket är vad alla vill ha. Jag citerar igen:

”Det är det som allmänheten vill ha. De kanske tror att de vill ha raka tänder, men det de egentligen vill ha är fina ansikten. Det finns en förmögenhet att tjäna på det här.”

Jag har hört det sägas förut, att denna typ av ”facial growth guidance” är en gren inom kosmetisk tandvård som i framtiden kommer att konkurera med plastikkirurgi. Plastikoperationer, käkkirurgi och traditionell tandreglering med utdragningar och bakåtflyttning ägnar sig alla åt att klippa ut och klistra in och fokuserar på varje enskild detalj (näsan, tänderna, käken, kinderna osv.). Men genom att guida växten får man ett bättre resultat där alla delar påverkar varandra. Hjälp börjar alltmer komma även för vuxna och jag hoppas att det bara kommer att bli mer av det. För som det ser ut nu är det väldigt få som haft turen att få rätt hjälp i unga år.

Gratis käkoperation och snarkskena

Jag lovade ju att berätta om några intressanta saker som den senaste tandregleraren jag var hos pratade om så nu tänkte jag göra det!

För det första så diskuterade vi det här med käkoperation och många undrar ju vad som gäller. Går det på tandvårdsförsäkringen, får man betala rubbet själv eller hur funkar det egentligen? Nu fick jag reda på att om man är ett tillräckligt allvarligt ”case”, dvs. har nog mycket fel på käkarna, så räknas det som vanlig sjukvård. Man betalar alltså upptill frikort och ingenting mer. Vad som räknas som ett fall som kan få det här som sjukvård vet jag inte. Jag misstänker att jag själv, då mitt problem kamouflerats (dock förvärrats) av tandreglerare i det förflutna, inte längre räknas som en patient med överbett. Jag tycker det är minst lika intressant att titta på båda käkarnas position i huvudet som deras inbördes förhållande, men vad som ska gå på frikort är inte upp till mig att avgöra. Jag är inte heller säker på att jag ens är intresserad av att behandlas i Sverige då jag egentligen helst vill gå till någon som förstår problematiken med att ha dragit ut tänder och haft tandställning, erkänner det som fel och har förståelse för att man vill göra en full reversering. Jag vill också gå till någon som har samma ”human blueprint” (dvs. bild av hur en människa ska se ut) i huvudet som jag själv. Min syn grundar sig på Weston Prices forskning som även Orthotropics-anhängarna delvis går efter. Mer konkret: En rak överläpp är ingenting för mig! ;)

Jag talade om att jag snart skulle göra en sömnutredning på grund av andningssvårigheter som med stor sannolikhet är orsakade av den tidigare behandlingen med tandreglering. Vi började då diskutera snarkskenor. Dessa fungerar så att de håller fram underkäken. Tandregleraren berättade att en biverkning av dessa skenor ibland har varit att man får ett underbett, alltså att underkäken permanent flyttas fram. Det här är intressant eftersom det tycks vara samma princip som functional orthodontists använder på vuxna med överbett – att använda en skena som flyttar fram i stället för att operera. Den här tekniken används alltså redan utomlands men verkar inte ha gjort speciella framsteg i Sverige där man fortfarande helst opererar fram underkäken. (Glöm Herbst, MARA, Twinblock och Bionators, det är inte vad jag pratar om även om vissa functional orthodontists använder dem.) Så här förklarar min guru Tooth975 (TMJ-expert) principen:

“…reposition the mandible forward and hold it there to allow the muscles to slowly elongate over time so that they no longer pull the mandible back. This will NOT damage muscles and is perfectly safe. This type of treatment has been routinely done by functional orthodontists for years and it works.”

Om man nu sett fall där t.o.m. en snarkskena kan hjälpa fram underkäken, varför undersöker man då inte saken närmare? Vill man inte undvika jobbiga, riskfyllda operationer in i det längsta?

Andra intressanta samtalsämnen var vilken typ av apparatur och brackets den här tandregleraren använde sig av. Han tyckte sig ha sett många andra kliniker där man helt enkelt tar det som ”såldes in” när en försäljare med attachéväska vandrade in på kliniken en gång för länge sedan. Alltså inte det som är bäst för patienterna. Sen har man kört med samma sak år ut och år in för att det är bekvämt. Själv använde han Speed System. Tekniken för Speed och Damon braces och dess likar har funnits sedan 30-talet (enligt honom) men få använder den trots att den är mer skonsam och går snabbare. 

Vidare ansåg han att Damon braces marknadsföring var vilseledande. Att det de påstår om att kunna vidga tandbågar utåt i sidled inte var sant. Han hänvisade till en undersökning som nyligen gjorts i Danmark där man kommit fram till att Damon inte kunde göra det de säger. Så det var ju intressant att höra hans åsikt om det. Dock väljer jag att inte tro honom. Jag har med egna ögon sett hur en väninnas tänder flyttades utåt så att hon inte behövde dra ut några tänder. Jag har även läst bloggar av folk som behandlats med Damon och kan inte tänka mig att alla dessa människors åsikter skulle vara ”köpta” av företaget eller liknande. Alla tandreglerare jag har förtroende för (bl.a. många ALF-ortodontister) använder dessutom Damon braces och käkkirurgerna jag besökte i London föreslog det i stället för att vidga kirurgiskt. Jag tror snarare att det är skillnad på skicklighet hos olika utövare, att det finns flera tillvägagångssätt och att man ibland blandar ihop begreppen tandbåge och käke vilket kan skapa stor förvirring. Men det är alltid bra att vara kritisk!

Som sagt, jag gillade den här tandregleraren skarpt som person! Men då han fortfarande påstod att jorden var platt kommer jag inte att återvända dit. 

Så här ser Speed braces ut (liknande Damon braces, kallas även självligerande tandställning). De är mindre, går snabbare, är lättare att rengöra, syns mindre och är över huvud taget mer skonsamma.

Konsultation för tandreglering i Stockholm

Jag var nyligen på en konsultation hos en svensk tandreglerare som jag blev remitterad till av protetikexperten. Ville mest höra lite hur det funkar med tandvårdsförsäkringen och om han ibland gjorde tandreglering inför käkkirurgi. Min mamma följde med mig och det är något jag kan rekommendera! Det behöver inte vara just er mamma utan det kan lika gärna vara en pojkvän/flickvän eller någon annan som står er nära. Men just det här att ha med sig någon under hela konsultationen är toppen för då har man dels ett stöd och dels någon att diskutera med efteråt.

Jag förklarade som det var, att den tidigare behandlingen kändes mycket fel och att allt nog borde gjorts ungefär tvärtom. Mamma frågade om man fortfarande utför den här typen av behandlingar, alltså utdragning av tänder och tandställning. "Ja, det är standard," blev svaret och mitt hjärta sjönk. Redan i den stunden visste jag att jag aldrig skulle vilja ha honom som tandläkare. Missförstå mig rätt, han var verkligen jättetrevlig och sympatisk och jag skulle gärna tagit en öl med karln! Men jag skulle inte vilja att han gjorde något med min mun.
 

Han tyckte förresten att mitt bett och mina tänder såg bra ut och det enda han anmärkte på var tänderna i underkäken som flyttat lite på sig när retainern fallit av. Han sa att man fick vara försiktig så man inte förstörde det här fina, jämna framtill. Då sa jag att den förra behandlingen var ett av mina livs största misstag och att jag inte ens var nöjd med hur själva tänderna ser ut. Att det ser ut som om jag inte har så många tänder när jag ler. Han tittade på mig väldigt konstigt men jag mötte blicken och stod på mig. Diskussionen om implantat ville han knappt ens ta utan sa bara bestämt "nej, det skulle inte funka" på alla frågor.
 

Att underkäken var för långt bak ville han inte påstå rakt upp och ner. "Kanske" och "man skulle låta en käkkirurg göra en röntgen och se vad de anser", sa han. Det här är lustigt tycker jag. När jag gick i mellanstadiet blev jag aldrig retad för mitt överbett. Däremot blev jag retad för min haka, särskilt av en tjej. Jag kommer ihåg att jag ganska krasst tänkte: "Tja, hon har ju faktiskt rätt. Men det beror nog på överbettet att den ser ut så och det kommer ju att lösa sig med tandställningen." Hade jag på den tiden vetat att räls bara kan tvinga underkäken ännu längre bak hade jag väl svimmat. Käkoperationer hade jag aldrig hört talas om. Så: Hur kan en tolvåring se någonting vid en snabb anblick medan en tandreglerare mumlar något om att det möjligen, eventuellt kan vara så? (Käkkirurgerna och min functional orthodontist i London var däremot väldigt överens om att underkäken var på tok för långt bak.) Vidare sades det att man kanske skulle komma på att överkäken kunde flyttas lite längre bak samtidigt som underkäken fördes fram. Min överläpp går alltså redan inåt för att överkäken blivit så intryckt! Jag ser ut som en ledsen papegoja i profil. Ingenting kan få mig att tro att det är så en människa egentligen ska se ut.
 

Nåväl, vi fick ändå reda på massor av intressanta saker som jag tror kan intressera många av er. Jag tänkte dock avbryta här för tillfället och spara det till nästa inlägg.

Alternativ till tandreglering tystas ner

Jag fortsätter på temat från föregående post, nämligen hur det kan komma sig att Orthotropics och framåtflyttning/expandering av käkar inte har fått så stor spridning ännu. Jag tycker dessa saker är bra att känna till då många undrar varför alternativ till vanlig tandreglering inte är så vida kända. Det bör även göras känt hur aggressiva de här försvararna av tandreglering med tandutdragning kan vara för att förstå hur oerhört kontroversiellt detta är och hur viktigt det är att kämpa för att folk åtminstone ska få reda på att det finns alternativ. Tycker inte ni också att det är deras/vår rättighet? 

Denna bloggpost baseras på en några år gammal artikel i Medical News Today.

Orthodontic Outrage kallar sig en brittisk påtryckningsgrupp som kritiserar den ortodontiska organisationen i Storbritannien för att skrämma anhängare av alternativa behandlingar till tystnad. Dr. John Mew menar att det är patienterna som drabbas då det är de som måste genomgå käkoperationer som inte hade behövts samt bli rekommenderade att dra ut tänder helt i onödan (något som ni som läst på lite om det här vet kan få långt värre konsekvenser än att bara tänderna tas bort). Hans ord är hårda och han säger att anledningen till att hans rivaler är så rädda för debatter, både i media och rent juridiskt, är för att de faktiskt inte har så mycket att komma med rent vetenskapligt. (Alla ni som varit hos en traditionell tandreglerare, känner ni igen er? Är det inte mycket ”man vet inte så mycket om det ännu” och ”det är svårt att säga hur det blir”?)

I hundra år har åsikterna om tandreglering varit delad i två läger: Ett förespråkar fast apparatur och kirurgi, det andra är för att guida käkarnas växt och vill inte dra ut tänder. I Storbritannien har den förra gruppen vunnit och är den accepterade. Även i Sverige tycks det synsättet tyvärr vara mer standard. I Storbritannien har det gått så långt att utövare som är för guidning av växten blivit anmälda av den andra gruppen och hotade att bli drivna till bankrutt. 

I artikeln säger en intervjuad mamma att hon tagit sin son till tandregleraren i flera år fram tills att pojken fyllde 13. Då blev de tillsagda att hans tänder måste dras ut och att en stor käkoperation krävdes. Hon fortsätter: ”Nu får jag veta att allt detta kunde ha undvikits om han fått förebyggande behandling när han var sex, sju år. Det här rör sig nästan om kontrollerad vanvård.”

Gruppen Orthodontic Outrage anser att följande punker bör diskuteras:

1. Traditionell tandreglering så som den praktiseras av majoriteten av tandreglerarna i Storbritannien (Obs! Förmodligen även i Sverige!) orsakar ofta mer skada än nytta.
2. Patienter blir inte informerade om riskerna med behandlingarna och får inte reda på att det finns alternativ. Detta gör att de inte kan fatta ett välgrundat beslut angående behandling.
3. Den traditionella gruppen är så säker på att den har rätt att den anser det befogat att tysta ner de som är emot tandutdragningar.
4. Monopolisering inom utbildningen de senaste 30 åren har lett till stor brist på utövare som har kunskap om behandling där man inte behöver dra ut tänder.
5. Många tandreglerare ägnar sig åt ”kontrollerad vanvård” genom att fördröja behandling till puberteten då det ofta är för sent att använda sig av guidning av käkarna.

Reaktionerna på artikeln liknar väldigt mycket dem jag fått på den här bloggen och i min privata mail. En person säger i kommentarerna:

”Jag är upprörd! Jag vill ha mina fyra tänder tillbaka! Jag vill gå tillbaka i tiden så att jag aldrig skulle behövt ha den där pinsamma rälsen! Jag vill ha ett brett ansikte som mina förfäder, men tack vare en dålig modern diet och att jag fick dra ut tänder och ha tandställning i stället för guidning av växten så kommer jag aldrig att kunna uppnå min fulla potential som naturen avsåg, mitt ansikte kommer alltid att vara smalare än var det egentligen borde varit. Och det är fel. F**!”

Käkoperation överbett och överkäken

Överbett är ett av de vanligaste bettfelen och kan korrigeras på en mängd olika sätt. Men vad är egentligen ett överbett? Jag har tidigare skrivit om hur utstående tänder alltför ofta får skulden för problemet när det i de flesta fall i själva verket inte är annat än en synvilla. Överbett definieras av moderna ortodontister som ”retruderad haka”, alltså att underkäken är för långt bak. 

Man kommer att få olika svar beroende på vem man frågar. Traditionella tandreglerare kommer förmodligen att säga att det är bra att vid ett överbett flytta bak tänderna i överkäken, kanske i kombination med att dra ut tänder. Vissa käkkirurger och anhängare av Herbst, MARA, Twinblock och Bionator (namn på olika apparatur) kommer kanske att påstå att man bör flytta in överkäken samtidigt som man flyttar fram underkäken.

Efter att ha läst mycket av det som skrivits av Orthotropics-utvecklaren John Mew och hans kollega William Hang kan jag dock inte hålla med någon av ovanstående. De teorier som dessa herrar jobbar utifrån bygger mycket på undersökningar av Weston Price gjorda på naturfolk (från bl.a. Sibirien, Schweiz och Sydamerika) som har en annan kosthållning än vi har i den moderna världen. Deras ansikten och käkar visade en horisontell växt, dvs. kraniet växte framåt och utåt. Resultatet blev naturligt perfekta tänder där allting fick plats, även visdomständerna.

Med den bilden i bakhuvudet tycker åtminstone jag allting faller på plats. Idag förstår alltfler tandreglerare att käkarna bör göras bredare för att tänderna ska få rum i munnen. Men det är bara halva sanningen för ibland räcker inte det. Däremot, görs käkarna även större genom att expanderas framåt så utvecklas patienten som om denne skulle växt normalt. Det är naturligtvis oerhört svårt, som alltid, att veta vad man ska definiera som normalt men för mig har denna teori varit som en aha-upplevelse. Att flytta tänder bakåt i munnen med t.ex. olika headgear-apparater, ja över huvud taget hålla på att mecka i åratal för att få allting att få plats och sedan kanske ändå behöva dra ut visdomständerna när allt är klart har aldrig förefallit logiskt för mig. Jag tycker till och med att alltsammans låter ganska förskräckligt!

Tillbaka till detta med överbett och käkoperation. Man hör ofta talas om patienter som fått rekommendationen att dra ut tänder och ha tandställning för att jämna till och flytta bak tänderna i överkäken för att sedan även kirurgiskt ta fram underkäken. Det händer även att man flyttar bak överkäken kirurgiskt och i samma veva flyttar fram underkäken. Vad man måste komma ihåg här är att tillvägagångssättet som just din kirurg använder bygger på en åsikt om hur det bör vara. Det är svårt att hitta absoluta sanningar. William Hang brukar säga att man ofta ska ta prat om bakåtflyttning som ett varningstecken. Detta särskilt eftersom bakåtflyttning av överkäken hindrar underkäken från att komma fram maximalt.

Förutom att hänvisa till Weston Prices forskning på naturfolk vill jag även lyfta fram följande för att styrka min uppfattning om den horisontella guidningen av ansiktet:

 

Ta en titt på de här bilderna och läs undertexterna (klicka för att få en större bild). Vem skulle inte säga att pojken till höger har ”utstående tänder”. Ändå har man flyttat fram både hans överkäke och underkäke. Enligt bilden samtyckte 90% av tandreglerarna i England med behandlingen som utfördes på pojken till vänster mot hans överbett. Vad tycker du?

 

Här ser vi två damer som anses vackra av många, Jennifer Lopez och Claudia Schiffer. Båda två perfekta exempel på horisontell ansiktsväxt. Notera att överläppen lutar utåt från näsan sett vilket gör att dess fyllighet verkligen kommer till sin rätt. Käkarna är liksom konvexa och på något sätt utanför pannan.

Vem du väljer att lyssna på och vilken väg du tar är ditt beslut. Allt jag råder dig som läser detta till är att fundera noga och överväga olika tänkesätt och metoder innan du gör någonting. En käkoperation eller behandling med tandställning är något man bara vill göra en enda gång i livet. 

Käkkirurgi utomlands

Sedan jag var i London har jag varit i kontakt med en käkkirurg från Baltikum. Min far har många vänner där borta, däribland en sjuksköterska och det var hon som förmedlade kontakten. De är väldigt duktiga och naturligtvis finns även ett stort intresse från min sida rent ekonomiskt då jag inte tror att detta kommer att gå på någon försäkring eller liknande. Hur mycket billigare det skulle kunna bli vet jag inte men priset är troligtvis betydande lägre.

Ni ska här få läsa ett utdrag ur den mailkonversation jag haft med käkkirurgen. Det allra mest intressanta, tycker jag, är att han är fullt medveten om skadan som utdragning av tänder för tandreglering gör och att han föreslår full reversering med implantat. Det tyder på en modern syn på käkar och ansikte som jag hittills inte sett här i Sverige. Mailet var på engelska men jag har översatt:

”Tack för ditt mail och din förfrågan angående käkproblem. Först vill jag säga att ditt problem inte alls är stort och att det absolut finns en lösning. Vi har behandlat fall som ditt sedan 2003 och blandar tekniker från Europa, Kalifornien och Sydamerika för att nå de bästa resultaten estetiskt och funktionellt.

På det du beskriver i ditt mail låter det som om du under ditt liv utvecklat en skeletal käkavvikelse som senare behandlades ortodontiskt med kamouflerande tekniker. När du förlorade benmassan p.g.a. tandutdragningarna tappade läpparna sitt strukturella stöd och de lutades inåt vilket kanske framhävde hakan och näsan. Detta är antagligen vad du ogillar med din profil.

Beroende på din nuvarande förutsättning måste antingen de övre eller undre (i vissa fall alla fyra) kindtänderna implanteras efter det att gluggarna har öppnats med tandreglering. Dubbel käkoperation är ett måste i dessa fall. Det kan tilläggas att överkäken kan behöva delas i tre eller fyra delar för att åstadkomma bredd och förbättra leendet medan hakan också ofta brukar opereras för att justera dess storlek. Utmaningen här är inte operationen eller antalet delar utan planeringen för ansiktet, den nya positionen för käkarna kommer att bestämma formen på läpparna och hakan.

Behandlingen är ofta uppdelad och tandregleringsdelen kan göras på din lokala klinik under förutsättningen att tandregleraren följer våra instruktioner. Den kirurgiska biten och uppföljning efter några veckor samt återbesök skulle göras på vårt sjukhus så snart du är klar rent ortodontiskt.”

Jag skickade senare några bilder på mitt ansikte i olika vinklar samt tänderna och bettet. Min snälla moster som har en superkamera hjälpte mig att fotografera. Jag fick då följande svar:

”Efter att ha undersökt dina ansikts- och tandbilder kan jag säga att du skulle kunna bli hjälpt av en fullständig kirurgisk ansiktsrekonstruktion. Överkäkskirurgi för att lyfta överkäken och bredda, ta fram underkäken, kanske hakkorrigering och jag rekommenderar kindbenshöjning eftersom de är allvarligt tillbakabildade. Jag skulle inte över huvud taget rekommendera Damon braces för käkkirurgi av flera olika skäl. SARPE är olämpligt om vidare överkäkskirurgi är planen. Överkäken kan expanderas under samma operation.

En mycket erfaren tandreglerare kommer att behövas för den ortodontiska biten, annars kommer planeringen av operationen att bli väldigt svår.”

Jag är eventuellt intresserad av en konsultation med denne kirurg men framöver har jag några andra konsultationer och en del research att göra så vi får se hur det blir!

Therese Alshammars tänder

Therese Alshammar berättar i Aftonbladet kvinna om att hon blev mobbad för sina tänder när hon var yngre och hade tandställning i 5-6 år. Missförstå mig inte, jag tycker att Therese är en jättesöt tjej, men vem har inte lagt märke till hennes tänder? Trots tandställning i ett halvt decennium! Ska det vara så? Hon har ett klassiskt ”gummy smile” som tandställning inte kunde råda bot på. Efter att ha läst artiklar om hur ansikten växer när de växer fel så är jag rätt säker på att Thereses överkäke har växt för långt ner. När ansiktet börjar växa fel så växer det sig nämligen långt. Det i sin tur gör att tänderna kan se stora och långa ut och personen blottar mycket tandkött när den ler. 

Typiskt nog har Therese ett väldigt avlångt ansikte som eventuellt gjorts ännu längre av tandställningen hon hade (om bakåtflyttning skedde). Som idrottskvinna är jag dessutom säker på att hon inte skulle vilja inskränka sin luftväg med minsta lilla millimeter vilket kan ha skett om underkäken hamnat längre bak.

Hennes väldigt synliga tänder kan ingen tandställning fixa idag (dock hade det kunnat göras när hon var omkring 6 år) utan man måste antagligen operera och flytta överkäken uppåt (och kanske framåt men då måste man flytta även underkäken). Om överkäken gjordes bredare skulle det bli ännu snyggare. Nu säger jag inte att hon bör göra det men jag vet att det finns fler som är intresserade av vad som kan göras i ett sådant här fall.

Jag säger det igen: ska det vara på det här viset? Tandställning i fem år och ändå inte ett tillfredsställande resultat? Plus en skena på insidan av tänderna som suttit där sedan kanske mellanstadiet och som indikerar att resultatet antagligen inte är hållbart. 

Therese Alshammar har ett typiskt gummy smile. Finns det ens ett vettigt ord på svenska? Hur ska vi kunna bli medvetna om vad det är för något om det inte finns ett ord? En annan sak, Thereses tänder har aldrig varit utstående. Ni som läst denna blogg vet hur det egentligen ligger till! ;)

Käkoperation - en konsultation i London

Fortsättning från föregående inlägg. Jag åkte alltså till London för en konsultation med en functional orthodontist och hade turen att samtidigt även få prata med två tandreglerare som samarbetar med kirurger som gör käkoperationer. Detta kallas orthognatic surgery på engelska, alltså ortodonti och käkkirurgi kombinerat (ifall nu någon vill söka mer information på engelska). Den behandling som diskuterades var att flytta fram både överkäken och underkäken.

Om den första tandregleraren var dålig på att sälja sig själv så måste jag säga att de här två – en äldre man och en medelålders dam med stora läppar och nördiga glasögon – var riktigt glassiga och duktiga på att sälja in sina idéer.

Medan de undersökte mig pratade de snabbt med varandra och trots att jag ändå läst på så mycket så fattade jag inte (dumma brittiska accent, jag har fortfarande svårt att förstå den trots att jag har bott i England). ”Den här behandlingen du fick som tonåring, den gjorde inte direkt underverk för din överläpp, eller hur?” log kvinnan. ”Det skulle man kunna fixa genom att flytta fram överkäken. Vi tror att dina andningsproblem beror på att underkäken har hamnat så långt bak och det skulle absolut bli bättre efter en käkoperation.” ”Hur mycket skulle ni kunna ta fram underkäken?” frågade jag. ”Kanske… 6 millimeter,” svarade mannen. ”Kommer jag att vara tvungen att göra en SARPE (kirurgisk vidgning av överkäken)?” ”Nej, vi tror att Damon braces skulle vara nog för att göra överkäkens tandbåge lite bredare,” blev då svaret. (Detta är bra information för alla er som tänkt göra en käkoperation av överbett. När underkäken flyttas fram kommer ofta överkäken att vara för liten så att bettet inte passar ihop. Standard har då varit att göra en SARPE. Men i många fall skulle det inte behövas eftersom det finns gomvidgare för vuxna – dock är det osäkert om sådana används i Sverige. Men även Damon braces kan alltså ibland fungera för det här ändamålet och det är ju någonting som faktiskt finns i Sverige även om det tyvärr är rätt så ovanligt.)

”När man ser dig ligga så här så blir det ännu mer tydligt att det skulle vara bra för dig att operera käkarna,” sa kvinnan och mannen nickade. ”Man skulle även kunna flytta överkäken uppåt en aning. När du ler och pratar så ser man ganska mycket tänder och tandkött på dig så det skulle kunna bli ett lyft rent estetiskt.” Jag fick verkligen för mig att det var mycket fokus på utseendet och att de nästan kritiserade hur jag såg ut. Men då jag verkligen är ledsen för hur den förra behandlingen med tandställning förstörde mitt ansikte och gjorde ett befintligt problem värre så var det okej. Dessutom är jag lite för gammal för att riktigt ta åt mig. ;)

”Du verkar vilja ha någonting som verkligen syns och då vore det här mer rätt för dig än den andra konsultationen du var på. Han sysslar ju med TMD och koncentrerar sig mest på käkleden.” Jag blev tvungen att fråga: ”Men hur blir det med käkleden efter en operation? Han hävdade nämligen att mina diskar är förskjutna och det hörs knaster och smällar när jag tuggar och pratar.” ”Jag har varit gift i 40 år med en kvinna vars käke alltid har knakat!” skrattade mannen. ”Och jag å andra sidan är gift med en kille som jag satte tandställning i underkäken på och hans käke slutade att klicka efter det!” fortsatte kvinnan och blinkade. Men några implantat tyckte de inte skulle vara nödvändiga och de trodde inte heller att det skulle vara möjligt i min lilla mun.

Jag var mer än lovligt förvirrad när jag gick därifrån. Vad var det Tooth975 och min kära irländare som jag haft kontakt med pratade om som skulle funka för de flesta där man ju faktiskt kunde sätta implantat? Och varför skulle man operera fram underkäken 6 mm när man ickekirurgiskt kunde ta fram den åtminstone 4 mm? Dessutom, går man igenom en dubbel käkoperation så vill man ju att käkleden därefter ska fungera normalt! Detta kommer ju gå på hur mycket pengar som helst, är det då konstigt om man vill ha någon sorts komplett behandling där så att säga allt blir löst? Dock var jag nöjd med den trots allt enorma mängd information jag fick.

Oxford street hade börjat krylla av folk och jag var tråkig och tog en hamburgare på McDonalds. Därefter rände jag runt på London Bridge railway station i någon timme och letade efter nästa tåg till Gatwick. På planet hem funderade jag. Att gå till någon av de två jag varit på konsultation hos var uteslutet. Nej, jag måste skaffa mig mer kött på benen, hitta någon som är mer van vid sådana case som jag.

Tillbaka till att Googla, maila och höra sig för med andra ord. I augusti har jag tid hos en svensk tandreglerare – jag avbokade nämligen aldrig den tiden.

Konsultation för tandreglering i London

Nu tänkte jag att jag skulle skriva om hur det gick för mig på konsultationen hos ALF-ortodontisten i London. Lite crazy att åka iväg så långt för att gå till tandläkaren och folk jag berättade det för skrattade åt det. Men jag känner att England ligger rätt mycket före oss här i Sverige. För även om de har haft stora problem med tandreglerare som bara vill dra ut tänder och undanhåller information om alternativa metoder så har åtminstone debatten varit uppe där och de har också ett antal functional orthodontists.

Jag gick upp klockan fyra på morgonen och tog planet med Norwegian. Även om jag älskar London som stad (har bott där) så var det svårt att tänka på något annat än hur det skulle gå hos tandregleraren. Kliniken låg i närheten av Oxford circus så det var där jag klev av tunnelbanan. Gatorna var än så länge ganska lugna och det första jag gjorde var att sätta mig i Regent’s Park och äta en smörgås och titta på svanar och förbipasserande. En solig, lagom varm dag.

Då jag var väldigt trött bestämde jag mig för att hänga på kliniken någon timme innan min tid började. Huset var ett riktigt sådant där ”Londonhus” i gammaldags stil, fruktansvärt glassigt ställe att ha en klinik på. (Därav kostnaden för konsultationen – 200 pund?)

När jag fick komma in till tandregleraren (lite av en brittisk mysfarbror) började vi med att jag förklarade mina problem: ”Jag drog ut fyra tänder som tonåring och hade tandställning, sedan dess känns allting klaustrofobiskt litet i munnen, det känns som om tungan inte får plats, det känns konstigt att tugga och bita ihop och jag gillar varken hur mitt ansikte blev eller den smala tandraden.” ”Varför sökte du inte hjälp tidigare?” undrade han. ”Jag trodde jag var tokig. Jag har nämnt för tandläkare flera gånger att bettet inte passar ihop och att det inte känns bra, men de tjatade bara om hur jämnt och fint det såg ut hela tiden så jag trodde det var mig det var fel på.” ”Okej. Men jag förstår allt du säger,” sa han.

Själva undersökningen var inte vad man kunnat vänta sig hos en tandreglerare. Bland annat tryckte han in fingrarna jättehårt i öronen och bad mig bita ihop och tugga med tänderna, han tryckte ner min arm medan jag bet ihop och annat mystiskt. Efteråt hade vi ett snack. ”Jag tror att båda diskarna i dina käkleder är förskjutna och jag jobbar så att jag gör ingenting ortodontiskt förrän de är tillbaka på sin plats. För att ta reda på var de befinner sig nu måste du genomgå en magnetröntgen.  Does that make sense?” Jag nickade. (Förutom det där med magnetröntgen. Det kostar nämligen någonstans mellan 30.000 och 55.000 kronor. Skulle det verkligen vara nödvändigt?) Han förklarade hur han med hjälp av en skena som man får ha i ungefär ett år skulle kunna ta fram underkäken dit överkäkens framtänder nu är (ca 4 mm på mig). Med hjälp av en ALF appliance skulle man kunna vidga käken så att den passade underkäken i det nya läget. När underkäken kom fram skulle jag även kunna andas bättre eftersom tungan skulle flyttas från svalget. Slutligen skulle räls behövas för att liksom laga ihop det sista.

Men så tog jag upp det här med att jag funderat på om det gick att öppna upp gluggarna efter de utdragna tänderna och sätta implantat. Då var det nästan som om jag hade attackerat honom med en grov förolämpning! ”Nej nej nej, jag gör inte sådant! Då har du kommit till fel person, jag öppnar inte upp extraction sites, då får du vända dig till någon annan! Men jag förstår inte varför du skulle vilja det.” ”För att jag inte har så många tänder eftersom de drog ut tänder trots att jag även saknade tandanlag.” ”Då får du sätta implantat där i stället, den behandling jag erbjuder är den jag har förklarat.” Han sa också att han inte trodde att det skulle gå att göra den typen av plats i munnen eftersom den här behandlingen utfördes på mig när jag var 15 år då han påstod att man fortfarande växer (därom tvista de lärde kan jag ju säga!) och tillvägagångssättet hade gjort att jag ”växt in” i en mycket liten mun. Lite som när man band fötterna på kinesiska flickor förr i tiden. Det är lustigt, men varje gång jag går till en tandläkare nuförtiden eller gräver i den här skandalen som tandreglering med tandutdragning är, så inser jag alltmer hur oerhört mycket det här har skadat mig. Jag kämpar fortfarande dagligen med dåligt samvete för att jag lät dessa klåpare som utgav sig för att vara experter förstöra mig. Än värre är att de fått hållas till dags dato och fortsätter att paja ännu fler människor.

Hur som helst, när jag släppt bomben (för så kändes det) om implantat så ringde sköterskan ner till käkkirurgen två trappor ner och meddelade att de kunde ta emot mig för en snabbkonsultation. ”Du hade tur, de har tid precis nu för endast 50 pund. Det vore bra om du fick en second opinion. Men jag säger dig, att tänk dig mycket mycket noga för innan du gör en käkoperation för det är en stor grej med många risker som i värsta fall skulle kunna göra att du tyckte du hade det ganska bra som det var.”

Jag var trött och lite besviken och just då hade jag inte den minsta lust att prata om att skära sönder mina käkar. Men självklart gick jag ändå ner för att prata med dem.  Jag hade ju trots allt åkt ända till London!

(Spännande fortsättning följer.)

Regent's Park - London har härliga parker!

Flashiga kvarter som sagt.

Väntrummet på kliniken. Den obligatoriska sporten på tv:n förstås.

Tandimplantat - vill ha mina tänder tillbaka

Jag var hos en expert på tandimplantat för ett tag sedan. Ganska direkt tog jag upp att jag skulle vara intresserad av att göra om hela min tandregleringsbehandling ”åt andra hållet” och ersätta de fyra utdragna tänderna med implantat. Jag förklarade att min mun kändes klaustrofobisk och att jag hade svårt att få plats med tungan och andas. ”Sa man någonsin till dig varför man borde göra den här behandlingen?” frågade tandläkaren och det kanske bara var inbillning, men jag tyckte att han försökte dölja en upprördhet. ”De sa att tänderna inte fick plats och att det här var det enda sättet, att det var en bra metod som de rekommenderade.” Han suckade och fortsatte: ”Med den här metoden har du ju fått en väldigt liten mun. Tandbågen har ju blivit väldigt smal.” (No shit! tänkte jag.) ”Det här är felbehandling. Varför anmälde du inte till Patientskadenämnden?” Anmälde? Ska jag anmäla en behandling som utförts på hundratusentals människor, en accepterad tandregleringsmetod? Som sades ha förbättrat mitt bett, mitt utseende och min allmänna munhälsa? Sedan den utfördes har fyra olika tandreglerare och två tandläkare tittat på munnen och sagt att det ser jättefint ut. Jag trodde jag var galen när jag tänkte att min mun var förstörd! Men det var jag alltså inte. Hur som helst är det för sent att anmäla eftersom det gått mer än tio år. Fast det gör ingenting. För jag vill inte få hjälp av samma kår som pajade mig, då vore jag ju galen på riktigt.

Tandläkaren skrev ut en remiss till en svensk tandreglerare. Sade att han var jätteduktig och att han visste allt som var värt att veta om tandreglering. ”Om man ska flytta alltihopa tillbaka igen så får man ju finna sig i att gå med räls länge, men det verkar ju du kunna?” Jag nickade. ”Sedan finns det ju alltid en risk för att rötterna tar skada när man flyttar på tänderna, särskilt om man redan flyttat på dem en gång, men i värsta fall får man väl då ersätta även en skadad tand med implantat.” Jag nickade igen.

I mitt huvud hände massor. ”Räls länge” – det är en varningsflagga på den meningen. Varför? Jo, för att nästan alla ortodontiska problem beror på käkarna och inte tänderna. Alltså ska man fixa käkarna först – i mitt fall förstora dem och flytta fram dem. Sen får man ha räls men bara ett kortare tag (och då ska det ju vara snabbräls som inte sliter så mycket på rötterna). Däremot, säger man till en svensk tandreglerare att man vill förstora käken så kan jag nästan garantera att de säger att den möjligheten är mycket begränsad när man vuxit klart och att det eventuellt kommer att krävas ett kirurgiskt ingrepp. Jag spekulerar naturligtvis men jag kan se framför mig hur de skulle trassla med Quad Helix länge, sedan räls för att försöka flytta bak de stora tänderna i käken, klia sig i huvudet, dra och slita lite till i tänderna, kanske föreslå operation för att ta fram underkäken, klia sig i huvudet igen. Och när allt var klart skulle jag sitta fast i retainerträsket för alltid. Inga grundläggande problem skulle ha lösts.

Nej, jag har inte gjort ett par hundra timmars research för att utsätta mig för det. Det är bara en ”functional orthodontist” som kan fixa det här, det är min fasta tro. Jag tror det skulle vara grejen för mig. Hela kraniet kan ha hamnat i obalans, jag vill att mitt huvud ska komma i ordning igen, tänderna är inte lika viktiga. Jag har hört om folk som har gjort det (dock inte i Sverige) och jag tror varken det skulle ta jättelång tid eller krävas någon form av käkoperation. Så jag kommer att avboka besöket hos den svenska tandregleraren och söka mig utomlands. Jag behöver gå till någon som ser bortom tänderna.

Vidga överkäken på vuxna

Ryan Koch heter en kille som har en blogg som heter Health Matters To Me där han skriver en massa om olika hälsokurer, vissa mer radikala än andra. Han är grabben som törs gå mot strömmen och blogga om sina många gånger galna eskapader. Just nu handlar det om hur han injicerade frisk avföring i sin egen tarm för att råda bot på problem, men låt inte det avskräcka er! Bloggen är läsvärd, jag lovar! ;)

Ryan Koch är en av de många som funderat på om det är kört för en vuxen att vidga sin överkäke utan kirurgi. Även på många amerikanska forum kan vi läsa att ”när man vuxit klart är gommens sutur ihopväxt och därför är det inte möjligt att vidga käken på en vuxen utan det måste ske med ett operativt ingrepp”. (Detta ingrepp kallas SARPE för den som är intresserad och står för surgically assisted rapid palate expansion.) Denna mening upprepas som ett mantra, gång på gång tills alla tror att det är sant. Kanske är det också sant om man behöver vidga käken väldigt mycket (säg, mer än 6 mm), men de flesta behöver inte så mycket vidgning. 

Jag har tidigare skrivit om ALF tandställningen som gör just detta men Ryan håller just på och testar en annan apparatur, nämligen Homeoblock. Han har även träffat utvecklaren av nämnda redskap och ställt frågor som han sedan publicerat i bloggen. Jag tänkte länka er till de inlägg där han skriver om suturvidgare för vuxna:

Introduktion till ämnet - Här tar han upp fenomenet med överkäksvidgare och varför moderna människor får trånga och smala överkäkar. 

Här berättar han att han varit på kliniken och fått sin Homeoblock. Läs gärna kommentarerna som är jätteintressanta och där han även svarar på frågor!

Ryan har här intervjuat Dr. Belfor angående varför moderna människors gener inte kan utvecklas till fullo så att våra ansikten blir deformerade. Som sagt, läs kommentarerna också.

Happy reading!

Överbett operation - nödvändigt?

Jag läser ibland på bloggar och forum om folk som ska genomgå operation för sitt överbett. Först och främst undrar jag varför de inte fick hjälp tidigare (kanske när de var ca sju år) men det kan vi prata om i ett annat blogginlägg. Nej, någonting som verkar vanligt är att man har tandställning väldigt, väldigt länge mot överbett, ofta med gummisnoddar, varpå tandregleraren ger upp och säger att ”nähä, det här gick ju inte, vi får nog operera”.

Det tråkiga är att överbett inte kan korrigeras med vanlig tandställning med räls (och i synnerhet inte med tandutdragningar) så det är bortslösad tid. I de fall där man ändå tror sig ha gjort det har man skapat en illusion och producerat fler funktionsmässiga problem än man har löst.

Man kan dra och slita i tänderna hur mycket som helst men det kommer inte att hjälpa eftersom överbett är ett skelettfel, man kan alltså inte skylla på tänderna.

Helst ska man i stället använda sig av funktionell tandreglering. (Om man googlar på det på svenska hittar man dock bara information där man använder det uttrycket på ett annat sätt samt min egen hemsida, så låt er inte förvirras.)

Läs här vad min favorit på Yahoo Answers säger (Tooth975 heter han och är en ”functional orthodontist”). Exempel på funktionell apparatur är ALF, Crozat och Schwarz för att bredda överkäken och eventuellt flytta fram den och sedan ska man ta fram underkäken med hjälp av en skena. Märk väl att ingen av dessa redskap flyttar tänderna utan de riktar in sig på käkarna precis som man ska! Kanske behöver man tandställning med räls efteråt men i så fall ett ganska kort tag.

Fortsätt läsa här där Tooth975 förklarar hur underkäken måste guidas framåt genom att sträcka ut musklerna i käken. Det här kan låta konstigt för någon som inte haft problemet själv. Det bästa sätt jag kan förklara det på är att käken ibland kan ”hänga” för långt bak trots att benet ju finns där, dvs. tillräckligt mycket käke finns för att överbettet ska gå att fixa utan operation.

Tooth975 (jag vet, han är bra att ha!) säger också att man ska undvika operation mot överbett in i det längsta. Ibland är det såklart nödvändigt, även om det i de allra flesta fall kunde undvikits om man tagit tag i problemet tidigt.

Det är relevant att ställa sig frågan om alltför många opereras mot överbett här i Sverige. Alternativt får man förstörande tandreglering som bara kamouflerar problemet, inte löser det. Det är i så fall allvarligt. Efter en operation kan man vara svullen länge och risken finns alltid att man förlorar känseln i läppen. Man går ofta ner väldigt mycket i vikt då man inte kan äta ordentligt på ett tag. För att inte tala om det psykiska och fysiska lidandet som en operation innebär. Men det är det här som landstinget kan tänka sig att betala för. 

Skena för underkäken vid överbett.

Funderar på käkoperation

Att researcha detta ämne med traditionell tandreglering som går fel har varit extremt jobbigt. Mycket deprimerande många gånger. Det är som att möta det man är allra mest rädd för. Men vad man växer ändå! Jag tror att det som gjort att jag kunnat komma så här långt är att jag:

1. Vet vad som är fel med mig, ATT någonting är fel med mig och att jag inte bara inbillat mig.
2. Vet att det finns fler som ångrar att de gjorde den här typen av ”behandling”.
3. Vet att de som gjorde det här på mig begick ett misstag även om det än idag är en accepterad behandling. Alla sa: "Du är jättefin!" och verkade vara nöjda med mitt utseende, men nu vet jag att jag inte inbillat mig att min hälsa och mitt utseende blev förstörda (eller ja, var redan paj från början men gjordes värre). Jag känner det som om jag har vunnit i slutändan för jag hade rätt. Det kan låta knasigt men det betyder mycket för mig och är nära förknippat med att jag inte behöver känna mig tokig längre.
4. Vet att jag kan hjälpa andra. Jag kan i alla fall nå ut. Sen om folk inte tycker som jag, det är ju upp till dem.

Jag har funderat mycket på käkoperation faktiskt och idag har jag researchat det. Sedan när jag lärt mig nog mycket så kommer jag att skriva artiklar om det. Själva operationen är inte så stort ingrepp och alla jag läst om (det är fantastiskt med bloggar!) har blivit nöjda. Jag menar, avskyvärt att ha ont länge och inte kunna äta ordentligt på ett par månader, men det är inget jag är rädd för. Vill man ha en förändring måste den ju vara drastisk. Samtidigt, jag är ju inte det värsta caset någonsin. Jag ser någorlunda okej ut och min hälsa är inte helt åt skogen. Visst, det kommer ju bara att bli värre och värre för när ansiktet börjat växa fel så kommer naturens lagar att bara dra det nedåt och inåt och kväva en mer och mer. Samtidigt är det väl då man skulle motiveras för behandling. Jag känner lite nu att "nämen jag vill ju leva livet, det är ju bråttom!" Det är ju inte min enda krämpa, jag har några fler och jag klarar mig ju.