Alternativ tandreglering

Jag lyssnade just på en ca åtta minuter lång radioinspelning med Dr. William Hang som har blivit något av en idol för mig. Han är alltså en av dem som försöker lösa orsaken bakom sneda tänder genom att fixa käkarna. 

Jag kan säga att jag är helt tagen av intervjun! Detta är första gången jag hör Dr. Hang prata och det känns som om han läst alla de tankar jag haft i ganska precis 17 år (alltså ända sedan jag tog bort min tandställning). 

Hang förklarar hur han omvändes från att göra tandutdragningar och bakåtflyttning av tänder till att göra det han gör idag (i huvudsak vidgning och framåtflyttning av käkar). Även Dr. Hang var ”en sådan där som ordinerade att man drog ut tänder” en gång i tiden. Men idag vill han inte ens se dessa människor, han ryser av obehag. Han förstod inte på den tiden hur illa det verkligen var och hur stor skada den typen av ”behandling” gör. 

Mitt i övergången hade han fortfarande kvar några patienter som han gjorde den traditionella behandlingen på och var ju tvungen att avsluta den. Han berättar hur hans puls steg när han såg deras namn på schemat. Han fick stark ångest och det var mycket svårt för honom. Jag är så imponerad av att han lyckades bryta sig loss, att han tänkte ett steg längre och sedermera vågade erkänna för sig själv och allmänheten att det här var fel. 

Vidare berättar han om kvinnor han träffat som dragit ut tänder och haft tandställning och som tittar tillbaka på resultatet och säger: ”Jag gillar inte detta, inte ens lite grann!” En sade t.o.m.: ”Mitt liv var över vid 13 års ålder. När jag tog bort tandställningen och såg mig själv så var mitt liv över.” 

Jag fick nästan tårar i ögonen när jag hörde det. I 17 års tid har jag trott att jag är galen! Jag har aldrig gillat vare sig hur min mun ser ut eller känns och jag har hatat vad tandregleringen gjorde med mitt ansikte. Men aldrig har jag hört om någon annan som känner likadant. Min uppfattning var mycket vag för jag förstod ju inte vad som var fel, kunde inte förklara det. Det är så här det måste kännas att lida av en sjukdom som inte har något namn och som plötsligt en dag får det. Ett uppvaknande, en aha-upplevelse. Det är oerhört befriande!